Torsdag den 21/11-2019


I dag fortsatte jag min intention att lära mig så mycket som möjligt. Jag började med att sätta mig och läsa igenom fakta som jag länge tänkt ta mig igenom men som bara blivit liggandes. Nu bara tog jag tag i det och jag blev så inne i mitt läsande att det som snurrade snart inte besvärade mig längre. Jag gjorde det jag ville och tänkt, lät inget hindra mig, och känslan av att göra det jag vill rakt av, utan begränsningar, som bara får mig att må sämre, är underbar. Sen under eftermiddagen fick jag några utmaningar genom ärendehanteringen och på fikarasten hade vi det roligt och trevligt ihop. När jag känner mig glad och positiv och vågar bjuda på mig själv så blir det så himla roligt. Livet leker. Jag drabbas då och då av mörka orostankar när jag mår bättre, som får mig att må dåligt av att må bra. Jättekonstigt. Men det är så ibland. Jag är så ovan att må helt bra att det blir en obehagskänsla på nåt vis. Jag börjar tänka på att det inte kommer att hålla i sig och jag tror att det räcker med den tanken så är jag tillbaka på noll igen. Den övertygelsen verkar räcka ibland för att också hamna tillbaka på ruta ett. Men givetvis förtjänar jag att må bra. Hur ovant det än kan kännas så blandas mina dagar av både gott och ont och jag vet att det goda vinner i alla lägen. När jag bara är och gör och lever mitt liv så fullt ut som jag kan oavsett så vinner jag.

Snart är drömmen inom räckhåll. Igen. Torgny lovade ringa i början av nästa vecka. Jag smsade honom idag och förklarade att vi måste få ett avslut snart på detta. Vi vet ju inte ännu om vi har råd med huset och vi vill ju kunna planera framåt. På torsdag, när jag har kommit hem från Stockholm ska vi kolla på den där lägenheten i stan. Snart kan vi börja planera för en vår och sommar i vår egen stuga. Vårt eget hus på landet bredvid älven, vår egen badstrand. Där ska jag sitta i sommar och skriva på min bok. Där ska jag och Niklas bli gamla tillsammans. Lyckliga.