Lördag den 3/8-2019


Så har det gått nästan en vecka sedan sist. Vi är i stugan i Tväråsel. Den har vi ju kvar september ut. Hade nästan glömt bort den i veckan när jag varit så uppslukad av mina tankar och känslor för huset i Harads. Vi ska träffa Torgny på måndag kväll. Vi har funderat och ältat och vi har många frågetecken att räta ut innan vi kan ta ett beslut. Det lutar åt att vi ska höra om vi kan börja med att hyra den nåt år. Då får vi känna om vi tycker att pengarna som faktiskt kommer att gå till stugan är värt det. Det handlar om ganska mycket pengar. Vi får omprioritera lite annat i vårt liv. Så vi väntar till måndag kväll innan vi kan besluta oss.

Nu är vi som sagt i Tväråsel. Vi kom hit igår eftermiddag, jag, Niklas och Sofia och Elliot. Så kul att Elliot också följde med. Vi badade, åt middag, spelade spel och såg film innan vi gick och lade oss kring tiosnåret. Det känns att jag jobbat min första vecka, även om den blev lugn och utan stress, jag kunde styra min tid och vad jag gjorde hela veckan. Men det är ändå en omställning att ställa klockan, stiga upp, ha ett annat ansvar och sen komma hem till semesterfirarna och landa i det. Jag sov till halv nio i morse. Galet mycket. Men jag var nog trött. Har känt mig lite störd av den lutande, sakta snurrande yrseln sen i går lunch och som vanligt är det jobbigt att förbise den, fokusera och låta tankarna kring detta segla förbi. Vara här och nu och njuta av det som jag kan göra. Vi hade trots detta en jättemysig kväll här i stugan. Sådär som jag vill att det ska vara. Man är med varandra. Sitter inte inne i var sitt rum med telefonen eller datorn i ansiktet. Man ser varandra. Det behöver man. Det är syftet med stugan, och det känns som en investering i familjen, i kärlek, i hälsa och glädje. Det kan väl aldrig bli fel. Sen är det kanske onödigt att lägga ut en miljon för att kunna samla familjen och umgås med varandra. Jo, det är det nog. Ett dyrt svepskäl om något.

Den här hösten är på väg att ta sin början. Jag och Niklas ska väga och mäta oss på söndag och försöka äta nyttigare och mindre socker för att gå ned lite i vikt. Tillsammans är det lättare. Jag känner verkligen att det här stuglivet har satt sina spår i form av kilon både på mig och Niklas. Nu när jag inte har kunnat röra mig i samma utsträckning samtidigt.Man mår inte bra av fet mat och slisk och alkhol för mycket. Jag vill känna mig piggare och mer hälsosam. Vi får väl se hur det går.

Idag kommer släkten hit. Kent och Sonja, Simon och Erika, Sara och Martin och lilla Kerstin, Lisa, pappa och så vår familj. Det ska bli trevligt. Vi ska grilla. Vi dukar långbord på altanen. Jag ska verkligen försöka förbise min yrsel och njuta.