Tisdag den 23 januari 2018 MITT NYA JOBB! Min födelsedag. Idag ska jag åka till Vuollerim i 25 graders kyla, utan motorvärmare. Jag känner mig yr och vinglig. Det blir extra jobbigt då. Försöker vara stark och positiv. Har så mycket framför mig nu som kommer att ta kraft av mig. Det är svårt att inte tappa kontrollen när man mår såhär. Att försöka tänka: - Det kommer att gå fint. Det ska bli spännande att se vad jag ska få jobba med. Har ju knappt någon aning. Det känns lite jobbigt att jag inte har nåt att göra just nu. Känns ju konstigt att vara hemma halva dagen, men på kontoret har jag ju varken program eller behörighet så det känns lite tråkigt att bara sitta. Men det blir väl så i början. Det blir bra ska du se, Ann. All kärlek till mig själv för att jag vågar detta. Många tycker att jag är modig. Jag väljer att göra det här fastän det blir jobbigt och vänder upp och ned på min värld. Igår var en bra start. Kändes positivt. Jag tänker på det. Nu är jag hemma. Som tur ä
Inlägg
Lördag den 20 januari 2018 MODIG! Tankarna har väckt mig flera gånger i natt. Konstigt att de snurrar på även när man sover, eller så går de igång direkt som jag vaknar till lite grann. Tankar kring det nya jobbet, hur det kommer att bli, det läskiga, otrygga med hela situationen gör sig påmind. Jag tänker tankar som: - Vad har jag gjort? Vad tror jag egentligen att jag är för nån? Samtidigt vet jag att det är såhär det ska vara. Det är så skönt när man kan distansera sig till tankarna och förstå att det är normalt att reagera såhär. Det behövs för att göra förändringar såhär stora. För mig är det verkligen stora. Jag som stängt in mig i en liten, liten värld där det knappt funnits fönster att titta ut genom. Nu har jag sparkat ned ena väggen. Å samtidigt som jag känner mig blottad, otrygg så känner jag mig fri, jag får äntligen luft, mitt liv kommer att bli spännande och roligt igen. Jag måste inte gå igenom alla dagar på samma sätt, med samma tunga sinne. Att jag är orolig,
Söndag den 7 januari 2017 ATT LYSSNA INÅT! Snart börjar veckan när förändringen sker. Kanske därför som jag är lite yrsligare än vanligt. Förutom att jag har varit chaufför till alla i dag har jag inga större förpliktelser. Har sett på Downton Abbey och läst bok. Boken handlar om att fånga sin själ, lyssna på sin intuition. Det tycker jag är svårt. Jag har förstått att den som är medveten om tankarnas strida ström, till exempel under meditation, är själen. Jag har blivit medveten om egots oroande tankar, som försökt få mig att inse att den här förändringen som jag håller på att genomföra kanske inte är så bra för mig. Den vill behålla mig i den här trygga men tråkiga bubblan. Men jag SKA ta mig ut ur den. Min själ hör egots röst och jag låter den surra på, utan att bry mig. Visst kommer det att bli pirrigt, kanske ovant, läskigt, egot kommer att tala om för mig att jag inte duger, inte kommer att klara av mina nya arbetsuppgifter, att jag borde ge upp. Det vet jag. Men min sj
Lördag den 6 januari 2018 Det börjar närma sig nästa vecka. När jag får veta vad jag ska göra, när och hur. Jag måste erkänna att även om jag försöker se det som positivt och roligt och inte tänker så mycket på det så finns det där i bakhuvudet som ett oroande fladder, som gör sig påmind då och då. Det vore väl konstigt annars. Jag ska klippa mig på måndag. Mitt nya jag. Inifrån och ut. Jag mediterar just nu efter ett program där man ska bli medveten om vilka tankar som ploppar upp hela tiden. Det är spännande. Förut har jag bara varit medveten om att jag hela tiden har tankar, som jag försöker släppa, men nu har jag blivit medveten om vilka sorts tankar jag har. Vilken spellista jag har. Idag till exempel kände jag mig lite orolig och yrslig på morgonen. Extra spännande att meditera. Oftast vil jag inte det då eftersom det är obehagligt att komma närmare min yrsel på något sätt. Nu gör det mig lugnare för att jag känner att det är bara jag där bakom, lugn och trygg. Tank
Nyårsafton 2017 ATT GÅ EMOT SINA KÄNSLOR! Sitter på jobbet i fikarummet. Jag har jobbat färdigt men njuter en stund av lugnet innan jag drar hem igen. Vi ska ha folk på middag ikväll. Tidigare hade jag aldrig dragit igång något sådant när jag jobbar och jag erkänner att det känns lite jobbigt just nu. Men jag får ju fara när jag vill i morgon, jag är ju min egen chef. Detta är en utmaning. Detta är något jag hade gjort utan yrseln, tveklöst, det hade gett mig glädje. Att få umgås med vänner, äta gott. Därför gör jag det. Rädslan finns där att jag ska bli så yr och när jag måste vara uppe så sent blir det jobbigt. En massa förväntansångest. Jag försöker se förbi det. Se det trevliga, inte det jobbiga. Ta en stund i sänder. En utmaning. Jag utmanar min rädsla, bryter min begränsning och sen tänker jag inte vara glad bara över att jag klarat av det utan för att jag faktiskt fått ut något bra av så många stunder jag kunnat.
Fredag den 29 december 2017 Å VEM ÄR JAG DÅ? Det känns tomt inom mig. Framförallt när jag är på jobbet. Jag har alltid känt engagemang och driv när jag varit där. Nu vet jag inte vad jag känner. Jag har ont i kroppen, är less och ledsen över hur allt har blivit. Jag vill bara gå vidare. När jag kommer hem känns det också lite tråkigt. De andra är lediga och är fulla av liv. Jag känner mig så trött, har ont. När Niklas frågade mig vad jag ville göra när jag kom hem så tänkte jag: Jag vet inte. Jag vet inte vad jag vill göra om jag ska göra något som jag tycker är kul. Det är tragiskt. I det hänseendet har jag fortfarande mycket att utveckla. Vem är jag? Vad vill jag?
Måndag den 28/12-2017 PRESTATTION! Nu närmar det sig ett nytt år. Idag har jag jobbat första dagen på en vecka. Blandade känslor. Jag har ju varit själv, förutom vår gulliga städerska som bjöd på fika. Det är skönt att vara själv men jag känner inget engagemang längre. Dels för att jag inte vet om jag ska vara kvar så länge till och dels för att jag är så less på stället. Jag har ingen lust längre. Därför måste jag nog bort därifrån. Det är nog mitt tecken på frågan jag ställde mig. Om jag gör rätt att sluta? Om jag hade fått föreslå några förändringar och fått igenom hur jag vill jobba i framtiden, kanske jag hade stannat men jag orkar inte bry mig. I går och i morse har jag mått lite sämre. När jag gick ut och rondade lyssnade jag på Eckhard Tolle, min guru. Fast jag lyssnat på hans böcker flera gånger kommer jag till nya insikter hela tiden. Idag kände jag verkligen glädjen i varandet, nuet, hur viktigt det är att acceptera som det är och hur jobbigt det än må kännas så är
Annandag jul 2017 TACKSAM! Igår var en fin dag. En dag att tacksam för. Jag känner att jag har något heligt inom mig. Jag tänker på den dagen jag träffade Niklas för första gången. Jag skrev i min dagbok och bad om att träffa mitt livs kärlek. Någon visste om att han skulle bli helt rätt för mig. Att han skulle stå vid min sida och stötta mig. Tänk det är 27 år sedan den här månaden. Det kan inte vara en slump. Jag ber att mitt liv fortsätter på den här vägen, som jag har börjat gå. Där jag lever upp mer och mer. Där jag finner mig själv, inte gömmer mig, inte grämer mig, är bitter, ledsen, arg över hur det aldrig kan bli. Jag vill fortsätta se mitt liv som ett äventyr, som att något spännande kan hända, vad som helst nämligen. Jag skapar mitt liv själv. Jag vågar. Nu kan jag även känna att det finns någon där bred vid mig som håller min hand och som vet vad som är bäst för mig. Idag kommer min bror och hela hans familj hit på smörgåstårta och fika. Vi firar jul och Sofi
Juldagen 2017 LJUSET! Gårdagen var både bra och dålig. Den började bra. Vi åt frukost tillsammans, öppnade paket runt bordet en och en och gjorde oss i ordning att åka till pappa. Där fikade vi och åt gröt och barnen öppnade lite paket. Pappa fick också paket. Men jag såg på pappa att han inte mådde bra. Han är inte sig själv och det gör ont. Han är påverkad av all medicin som han tvingas äta. Vi avslutade och åkte till graven för att tända ett ljus hos mamma. Det var kallt och hennes gravplats var helt översnöad. När vi åkte därifrån kändes allting bra. För bra. Julafton är en dag när jag sista åren har mått dåligt. Riktigt dåligt. Om det är antiklimax för de flesta så är det för mig ännu värre. Jag vill må bra då. Det är som att önskan att må bra överskuggas av oron att må lika dåligt som tidigare år. I bilen till Linda tänkte jag nog att det är bra nu men sen….jag mediterade i bilen med mina nya, fina hörlurar och sen när vi kom fram så mådde jag så där dåligt som jag ofta
Dan före dopparedan 2017 PEPP! Allt är städat, klappar inköpta och inslagna, hyfsat lugnt i huset. Ikväll tänkte vi ha lite familjemys. Först tänkte vi spela bingolotto, men det har vi ju aldrig gjort så vi tänkte kanske se nån film ihop istället eller spela nåt spel kanske. Tankar idag: jag är inget offer för omständigheter. Jag tar ansvar för mitt eget liv. Jag vågar prova nya saker för att utvecklas och för att jag egentligen är en person som tycker om ombyte, utveckling, utmaning. Jag har så mycket som jag lärt mig det senaste året som jag vill prova på. Kan jag gå så långt jag själv vill? Har jag en inneboende kraft, som jag stängt inne? Genom att reagera annorlunda på omständigheter, genom att tro på mig själv, att jag duger, att jag kan, att jag faktiskt är intressant, trevlig och någon att lita på. Jag ska försöka att inte klaga. Varje gång jag upptäcker att jag är på väg att klaga över något ska jag fundera om jag kan säga det på något annat sätt, om jag kan bara
Torsdag den 21 december 2017 MITT BREAK! Ja, min bok, min visionboard, fungerar. Även om jag kanske inte kommer att jobba på Hr, än, så är jag kanske på väg bort från Heden och till huvudkontoret i Luleå. På dokumentation. Jag vet inte så mycket än om vad jag ska göra. Men även om det känns läskigt och konstigt och sorgligt på ett sätt, för jag har många bra stunder på odlingen också, så känns det mer och mer som om det inte längre är ett alternativ att stanna. Jag kommer inte att komma överens med vissa på jobbet. Jag kommer inte att orka med vissa tunga arbetsuppgifter. Många moment har börjat tära på min kropp och jag vill ju inte gå omkring och ha ont hela tiden. Jag får chans att börja om från början. Starta nya relationer. Vara den som jag vill vara. Prova nya saker. Utvecklas. Jobbigt men kul. Läskigt men fantastiskt.
Torsdag den 30/11-2017 PÅVERKAD! Nu går det tungt. Kanske väntat efter alla utmaningar i livet just nu. Den jobbigaste utmaningen för mig är nog den jobbiga yrseln. Den kom igår kväll när jag mediterade och sitter djupt just nu. Nu gäller det att fokusera på rätt saker. På det jag vill, tycker om, inte det jag irriterar mig på och inte kan förändra. Se vad jag har, vad jag kan göra och göra just det. Jag har en förmåga att liksom testa mig själv om det är jobbigt att göra vissa saker, som för att bevisa för mig själv att det är så tungt som jag tror. Då blir jag ännu mer bedrövad. Istället för att acceptera och göra det som känns lättare just nu. Som om jag hade ont i foten. Inte skulle jag träna just då? Då får jag ju bara mer ont i foten. Nej, försöka vara här och nu så mycket och så djupt jag bara kan. Inte ge tankarna utrymme, bara låta de segla förbi och inte skapa jobbiga känslor. Tankar som: Oj nu verkar det bli lika mycket och långvarigt som det var i sommar. Dum tank
Fredag den 24 november 2017 SPÄNNANDE! En full dag. Jag och Niklas har hunnit med en massa. Vi var lediga tillsammans. Vi har handlat julklapper, jag hittade lite kläder till mig själv, vi åt lunch på Ming, jag har städat, tränat och mediterat. Nu ska vi snart äta en god fredagsmiddag med lite vin till. Mysigt. Sen fick jag ett sms av Mikael, min chef. Han skrev att jag skulle ringa honom när jag hade tid för att han hade en ide. Hm, jag bad att få ringa på tisdag eftersom jag är ledig. Lite nyfiken blev jag dock. Men känner mig samtidigt illa till mods när han ringer. Jag känner att han inte vill mig väl alla gånger. Nåväl, samtidigt litar jag ju på att allt ordnar sig, jag tror till och med att det kommer att hända något fantastiskt för min del. Kanske kommer han med den iden nu. Efter att ha pratat med Jonas från Hr, kanske har de hittat nåt som passar mig så jag inte ska behöva stanna kvar i en miljö där jag vantrivs så mycket. Jag spritter av glädje när jag tänker tanken
Torsdag den 23 november 2017 HOPE! Undrar hur många gånger som jag suttit på jobbet och gråtit på toaletten? Efter vårat möte idag med Jonas från Hr då jag kände en tomhet och en uppgivenhet, så känner jag trots allt hopp. Inte hopp om att vår grupp kommer att förenas och att vi kommer att få en bra arbetsmiljö där vi står idag, men hopp om att något nytt, spännande står för dörren. Den kommer att öppnas och jag är redo att möta vad än som väntar mig. En pirrande, skön känsla. Någon tar hand om mig och ser till mitt bästa, jag litar på att jag klarar alla utmaningar. Jag har stödet från min familj, en ny tro på mig själv, en lust att leva mitt liv mer fullt ut, en glädje att det finns en väg ut ur mörkret. Precis som min intuition försökte berätta för mig igår. Nu är jag ledig. Ska njuta i fulla drag.
Tisdag den 21 november 2017 FÖRÄNDRING ÄR NÄRA! Började morgonen med en ganska skön inställning. Kände mig rätt glad och trygg. Vill vara snäll, god och stark. Sen blev det som vanligt en massa skitsnack. Min arbetsplats är så jobbig. Jag har så svårt för att vara mig själv. Vill bara skrika ibland. Sluta tassa på tårna. Finns snart bara en väg ut. Bort därifrån. Bara fram till jul. Sen vet jag. Mitt liv kommer att förändras till det bättre. Det vet jag. Jag ska våga. Vara modig. Det måste jag för att nåt ska hända. Några frågor att svara på? 1. Vilken typ av människa har jag varit? Jag har varit någon som kört den säkra vägen istället för att våga. Någon som hållit tillbaka och bara fokuserat på prestation; att klara av hemmet, jobbet, ta hand om familjen. Sen har det inte funnits ork över. Att fundera på vad som är roligt, vad jag vill göra har bara lett till besvikelser. Jag har känt att jag inte kan göra sånt som jag vill, som alla andra gör, men inte jag. Ja
Onsdag den 22 november 2017 LJUSET I TUNNELN! Idag hände en underlig sak. Jag som så länge försökt lyssna till min inre röst, till min intuition, den högre makt inom mig och alla, som vill mitt bästa och som vet allt. Jag har mediterat och frågat mig själv, vad behöver jag veta? Jag har bett om tecken. På jobbet känns det som oftast hopplöst och jag vet inte hur jag ska stå ut fram till jul. På fikat på jobbet idag tog jag helt plötsligt fram en post it lapp och började rita med en svart spritpenna. Jag kan inte rita, vet inte hur man ritar tredimensionellt eller nåt men jag ritade i 15 sekunder ungefär utan att veta vad jag ritade. När jag var klar blev det såhär: Ljuset i tunneln......
Tisdag den 14 november 2017 OHÅLLBART! Börjar kännas ohållbart att vara på jobbet. Det känns så himla meningslöst och jag känner mig så negativ. Sådär som jag inte vill vara. Hur ska det bli? Vad ska jag göra när jag inte hittar någon annan väg ut? Ska jag bara våga hoppa och hoppas att det går bra? Utan skyddsnät? Jag vet inte. Men det ligger närmare nu än någonsin att jag vågar. Eller kanske känner jag att jag måste. Om jag ska klara mig.
Söndag den 12 november 2017 OM ATT VARA SNÄLL MED SIG SJÄLV! Idag är det fars dag. Vi är snart på väg till min pappa för att fira honom. Min fina pappa, som alltid har gjort sitt bästa för att vara där för mig och som ställt upp i vått och i torrt. Han må vara som han är med alla sina fel och brister, men jag vet att innerst inne i sitt hjärta har han precis som alla föräldrar försökt göra det bästa han kan utifrån sina förutsättningar. Inga föräldrar är perfekta. Inte jag heller. Men min kärlek är äkta och min vilja att offra allting för mina barn. De inspelningar, som gjorts i min hjärna från min uppväxt, som inte varit mig till hjälp i livet, arbetar jag nu för att bli medveten om och att ifrågasätta. Jag går framåt. Ser mig inte som ett offer för vad som hänt mig i min barndom. Jag förlåter och går vidare. Inget hemskt har hänt mig, det är inte det. Men vi har alla beteenden och försvarsmönster, som vi trott varit de rätta för att vi växt upp med dem, och som inte är br
Lördag den 11 november 2017 SKY IS THE LIMIT! Igår var underbar dag. Jag tränade hemma, såg på tv, mediterade, skrev på min bok och det är så himla roligt. Precis så roligt som jag minns att det var när jag var liten. Nu tror jag dessutom på att jag har oanade krafter. Att jag faktiskt kan skriva en bok på riktigt. Jag kanske till och med kan få den publicerad. Känns jättekul nu när allting för tillfället är skit på jobbet. Idag blir det städ på morgon och i kväll har jag köpt biljetter till Johan Rheborg, som jag och Niklas ska gå och se på i Luleå på Kulturens Hus. Han vet ingenting. Jag köpte dem i höstas och han vet bara att vi ska göra något kul ihop. Busigt av mig J Fick en underbar känsla igår vid middagen. Jag lagade enchiladas och dukade fint med ljus och servetter. Hela familjen samlad. Vilken gåva. Vi drack rödvin och satt och pratade länge efteråt. Jag kände bara hur mycket som finns som man ännu inte prövat. Om man bara vågar, så mycket det finns att göra, a
Torsdag den 9 november 2017 WHATEVER! Känns lite motigt idag. Har sett fram emot att vara ledig i morgon. Alldeles själv, utan nåt annat att göra än att bara göra det jag själv vill. Kom dock hem och fick den där Albert igen. Verkar som om han tror att han är inbjuden varje helg. Nåja, jag är inte den som är den. Kom om du vill. På jobbet är det en svacka igen. Känner mig åter uppgiven och less. Letar andra jobb. Vill hitta det där perfekta, som skulle passa mig. Som skulle ge mig nya utmaningar, utveckla mig, pröva mina vingar. Jag väntar till jul. Då ska min arbetsgrupp ha uppvisat ett bra resultat på att vi fungerar. Annars vidtar man åtgärder. Ingen vet vilka. Det är något nytt tydligen, att en grupp har sådana problem som vi har. De har pratat om att upplösa gruppen. Men hur? Jag är beredd på allt. För mig spelar det ingen roll vad, det kan i alla fall inte fortsätta så här. Blir det ingen markant ändring, som jag tror på kommer jag att säga upp mig efter jul .Jag kan
Tisdag den 6 november 2017 HUR VILL JAG MÅ? Utmaningar. Att övervinna sin rädsla för att utvecklas. När jag åkte själv till Skellefteå för två veckor sedan utmanade jag verkligen mig själv. Jag vågade ta mig an nya, liknande utmaningar. Som att jag och Peder ska åka iväg till Lycksele nästa torsdag till fredag på ytterligare ett skyddsombudsmöte. Sen i slutet av november ska jag och Ture åka till Umeå och Norrfors för att dela erfarenheter med den fiskodlingen. Känns jättekul. Min värld expanderar. Jag växer. Mår bättre. Idag har jag lyssnat på ” Att välja glädje” av Kaj Pollak igen. Den ger mig sådan inspiration. Jag känner att jag behöver hitta tillbaka till glädjen. På jobbet dras jag allt oftare med i skitsnack och irritation, ser ofta omständigheter och andra människor som orsaken till mina problem. Att välja glädje påminner mig om att jag själv bestämmer hur jag vill reagera på saker som händer. Jag kan fråga mig själv: - Hur vill jag vara? När någon säger taskiga sa
Söndag den 5 november 2017 DAVID BATRA! Hemkommen från härlig helg. Har njutit av familjen, god mat och trevliga aktiviteter. Har kunnat släppa och ha det rätt så bra även om yrseln kommit och gått. Men jag känner att det inte blir lika stora svängningar när jag inte ger den så mycket fokus utan bara låter den vara där. Jag och Niklas lyssnade på David Batra på ljudbok när vi åkte bil. Han berättade något tänkvärt mitt i allt det roliga och komiska. Han hade drabbats av tinnitus och överkänslighet mot ljud för två år sedan. Så allvarligt att han hade problem att vistas bland folk, och ännu värre var det att vistas i surriga lokaler där han körde stå upp, som är hans yrke. Han sökte överallt efter lösningar och funderade tom på självmord när det var som jobbigast. Sen sa hans dotter en dag till honom när han förklarade för henne att det gjorde så ont i öronen när hon pratade högt, att det var nog öronen som pratade med honom. Detta tog han fasta på och istället för att kämpa e
Fredag den 3 november 2017 RIK PÅ RIKTIGT! I helgen åker vi bort till Ö-vik, jag, Niklas, Elliot och Sofia. Vi ska bo på hotell, bada och träffa Henrik med familj. Jag ska verkligen försöka vara här och nu och inte låta hur jag mår få förstöra. Det blir ett experiment bland många. Att dessutom koppla bort jobbet, nu när det känns lite tungt där, blir en extra utmaning. Men jag vill så gärna njuta av det som faktiskt betyder nåt i livet. När jag och Niklas satt och pratade om mitt jobb och de orättvisa lönerna här i veckan satt Sofia och lyssnade lite halvt. Då kom hon fram till mig och pussade mig på kinden och sa att jag minsann var värd alla pengar i världen. Jag kunde inte köpas för pengar. Lycka alltså. Det är då man inser vad som är värt något i livet.
Måndag den 30 oktober 2017 ALBERT! Måna tankar snurrar runt. Ibland när man lyssnat på så många olika teorier eller filosofier, även om de snuddar vid varandra, är det svårt att få grepp om allting. Att hitta något greppbart, som man kan använda konkret. Det mesta konkreta verktyg som jag fått genom allt mitt sökande är nog där man i en meditation skulle ändra sina trossatser och genom att visualisera så starkt att man involverade starka känslor, skulle kunna omvandla energin och ändra på sina omedvetna föreställningar. De som skapat blockeringar eller som hindrar en från att nå dit man vill i sitt liv. Det svåra med det för mig och som jag alltid kommer tillbaka till är att nånstans känna känslan av att vara yrselfri och förmedla den känslan, som att yrseln hade försvunnit på riktigt. Jag kommer inte ihåg hur det kändes längre. Eftersom den alltid ligger där och lurar kan jag inte se förbi den. Som idag, har jag kämpat hela dagen med den här jobbiga yrseln som stör mig s
Söndag den 15 oktober 2017 Fredagen var jättebra. Äntligen ledig själv. Jag tog verkligen till vara på tiden. Jag städade inte, som jag borde ha gjort. Jag tränade, mediterade och skrev. Tro det eller ej men jag har äntligen börjat skriva på något som jag tror blir bra. Till att börja med är det en terapi för mig, eller rättare sagt en vision av mitt liv. Det är lika roligt som jag kommer ihåg det från min barndom. Lyckan att hitta på. Orden bara hoppar ut ur mina fingrar, jag tänker inte ens. Flow. Jag har lärt mig att det är då man jobbar utan tankar, i det omedvetna liksom. Direkt man börjar fundera hur man ska skriva, eller hur det blev så blir det knepigare att få ihop det. Men jag kastas fortfarande mellan jobbiga och bra dagar. Det är lika svårt att ta de jobbiga. I dag är en sån jobbig dag. Jag får nog mens snart så mitt humör är dåligt. Irriterad och svårt att släppa saker. Hur många lager har jag? Healingen kör jag nu varannan dag. Jag tror ändå att mina visio
Lördag den 7 oktober 2017 DRÖMMAR! Å det går tungt nu. Vaknade halv fyra och fick ångesttankar att jag inte skulle kunna somna om. Länge sedan sist, men det kändes ju redan tidigare på dagen som att jag är så förvirrad av allt jag läst och tankarna, som jag ju vet inte är sanningar, skrämde mig trots allt. Vem är tankarna då om inte jag? Var är jag? Jag kanske aldrig lyckas komma så djupt inom mig att jag kommer åt mig själv på riktigt? Som tur är lyckades jag be Gud att fylla mig med lugn. Då kunde jag se en bild av mig själv fyllas av ljus, som sakta släckte en mörk yttre kant på min kropp. Sen kände jag mig lugn. Jätteskönt. Till slut somnade jag. Drömde dock jättekonstigt att jag blev instängd i en av våra hallar på jobbet och det blev bäcksvart. Jag såg ingenting. Jag gick sakta fram till lysknappen men stötte mot något mjukt. Sen upptäckte jag att hela jag var täckt av spindelnät. Så äckligt. Det känns ju uppenbarligen som att någon försöker tala om nåt för mig. Typ
Tisdag den 3 oktober 2017 TACKSAMHETSSTEN! Har provat visualiseringen två mornar nu. Det fungerar rätt bra. Det känns bra att börja dagen med detta. Jag kan verkligen se mig själv leende genom hela dagen. Hur allting går smidigt och bra. Känslan blir bra. Idag har jag dock haft mycket yrsel och det jobbiga blir då att inte se det som ett nederlag. Att försöka att acceptera och bara köra på. Inte fokusera för mycket på det. Det är det absolut svåraste. Men jag tycker att jag klarar det bra. Jag är medveten och försöker verkligen styra undan mina tankar så gott det går. Så fort jag tänker misslyckande tankar är det misslyckande som universum ger mig tillbaka. Jag ska se det som om jag redan fått det jag önskar. Jag får tänka: - Okej, gilla läget och var glad, everything will pass. Sen har jag skaffat mig en tacksamhetssten. En som jag har i fickan på jobbet och en som jag har här hemma. Varje gång som jag stoppar handen i fickan och känner stenen ska jag tänka på något
Torsdag den 28 september 2017 MITT KALL! Pusselbitarna faller på plats. En efter en. Ibland blir jag stressad av att jag borde förstå, lyckas mycket snabbare men när jag släpper och låter allt sjunka in inser jag att jag har lärt mig så oerhört mycket som lett mig framåt och tar mig längre för varje dag som går. Jag är så oerhört tacksam för den här resan. Fokusera på vad jag vill, låt känslorna berätta för mig vad jag har för sorts tankar. Om de är negativa, ska jag försöka vända på dem. Jag har ett peptalk till mig själv som jag tror kan hjälpa. Fortsätta framåt, slänga offerrollen, välja glädje, meditera…sen kommer mitt kall att växa fram. Det är jag säker på. Min storhet växer för varje dag.
Onsdag den 20 september 2017 RESONERAR MED MIG SJÄLV! Om jag kunde hitta balansen i mig själv. Just nu känns det vingligt och tungt. När jag mår sämre klandrar jag omedvetet mig själv. Istället för att vara tålmodig och snäll med mig själv ser jag det som ett nederlag att jag inte mår nog bra. Just nu kastas jag mellan flera olika tankar och synsätt eftersom jag lyssnar på olika böcker och dessutom går en kurs i Buddhistisk meditation. Någonstans tycker jag att de alla har samma budskap men jag och min yrsel står där mitt i allting ibland och vet inte vad som händer. Jag tror mig hitta rätt väg och glädjen är nåbar precis innan den rycks ifrån mig, som i natt när jag vaknade av att det snurrade så förfärligt och jag kunde inte lugna ned mig själv. Då blir jag stressad och orolig. Jag känner mig dålig och allt som nyss kändes hoppfullt och glädjande blir plötsligt helt meningslöst. Om jag visste i vilken ände jag ska börja. Får jag yrsel för att jag är osäker och otrygg el
Tisdag den 12 september 2017 BUDDISM! En jobbig dag. Kanske beror det på att helgen har varit fullspäckad med kalas för Samuel, alldeles för lite tid för mig själv, men trevligt att träffa släkten, igår kväll åkte jag till Luleå på introduktionskurs i buddistisk meditation. Jag har sett fram emot detta länge, men igår kändes det pirrigt och jobbigt att köra dit. Det bästa med kursen var att det var många olika människor där och i motsats till tidigare kändes det spännande och jag ser fram emot att lära känna dem. Buddismen verkar spännande och logisk men vi får se hur det känns efter några gånger. Jag har haft så stel nacke sista veckan. Det blev ju inte bättre av att köra till Luleå i mörker , sitta och lyssna i två timmar och sen till råga på allt har jag haft en tandläkartid i morse. Något som jag gruvar mig för eftersom jag blir så yr när man kommer upp efter att ligga ned i tandläkarstolen. Så i morse var jag ovanligt stel i nacken och yr. Tandläkarbesöket gick hyfsa
Torsdag den 7 september 2017 MODIG! Jag gör meditationerna varje dag. Varje dag fylls jag utav lugn och glädje större del av dagen. Jag vågade tala om för en kollega idag, när han ältade allt som han tyckte var negativt på jobbet, att allt vi gnäller bara får en att må sämre. Det är inte konstruktivt. Om vi tar upp de problem som är stora och viktiga för oss och försöker lösa dem och släpper det som vi inte kan göra något åt eller de problem som vi skapar själva och som inte ännu har inträffat, kan vi skapa en mindre negativ atmosfär och vi väljer glädje istället för det motsatta.
Tisdag den 5/9-2017 UTVÄRDERING! Positiva framsteg i min utveckling är att jag känner mig lugnare. Jag börjar faktiskt tro på och känna mig som om jag är fri från yrseln. Jag kommer på mig när jag tänker och känner att saker känns omöjliga för mig, men inte för andra. Som på föräldramötet igår. Ganska typiskt att jag går dit, tänker att pedagogerna är så duktiga, skulle aldrig klara av att göra det dom gör på dagarna( med min yrsel), alla andra föräldrar, som ser så engagerade ut , inte som jag som bara kommer dit och uthärdar. Igår försökte jag tänka att jag visst skulle kunna, om det var mitt yrke, jag försökte bjuda till , tro på mig själv, pratade med andra i grupp med känslan av att det jag säger är också viktigt. När jag kom hem tog jag mig verklig tid med barnen, åt kvällsfika, pratade och skrattade, var närvarande. Jag är så tacksam för mina barn och min man. Jag tror att något stort snart kommer att hända mig. Idag på jobbet ramlade jag dock tillbak
Måndag den 4 september 2017 FRAMTIDEN! Sista lediga dagen på den här jourledigheten. Det har varit en bra helg. Vi har varit på matmarknaden i Luleå, jag, Niklas, Adina och Samuel. Igår var jag och Niklas förbi svärmor i Törböle eftersom hon hade haft lite flimmer och var orolig. Men allt var bra med henne. Idag har jag tid på Previa, trots att jag är ledig. Jag tänkte nog inte på det när jag bokade tiden. Men det gör ingenting. Det är hos Anna-Karin, som är beteendevetare och hon är jättebra att tala med. Det var hon som fick mig att fundera på mindfulness första gången och hon har lite samma livsfilosofi som jag. Sist jag var där innan sommaren pratade vi om att jag funderade på att plugga tyska och sluta på mitt jobb. Hon uppmuntrade mig att ta steget om det var någonting jag ville göra. Nu vet jag nog att det steget känns för oplanerat och svårt. Bara att finansiera och klara oss på den knappa inkomsten och sen vet jag inte riktigt vart det leder. Däremot håller ja
Fredag den 1 september 2017 NYTT HOPP! Nu håller jag verkligen på att förändra mitt liv. Jag har gjort den första meditationen av Joe Dispenza från boken ” Tänk dig frisk”. Jag tror att jag inifrån och ut kan förändra mina gamla programmeringar, tankar, känslor och beteenden ,som styr mig och mitt sätt att vara. Yrseln kommer att släppa sitt grepp om mig när jag växer, börjar tro på mig själv, vågar vara den jag vill vara, den jag innerst inne är. Den Ann, som sprudlar, planerar, skattar. Jag vill våga bjuda på mig själv utan att vara rädd för vad andra ska tycka. Jag vill vara snäll, givmild, närvarande framför allt. Yrseln har fått mig att distansera mig från livet, från mina kära och nära. Det var jobbigt att meditera och sitta stilla så länge som 45 minuter. Det har jag inte gjort ännu. Men jag hade bestämt mig för att min kropp, mitt ego inte skulle vinna över mig. Den försökte med alla medel att distrahera mig med stel nacke, funderingar om när det skulle ta slut
Lördag den 26 augusti 2017 MITT FEL ATT JAG MÅR SÅ HÄR! Känns frustrerande just nu. Jag lyssnar på en bok som berättar om placeboeffekten. Om människor som övervunnit sina olika sjukdomar och bekymmer genom att tänka rätt. Det bekräftar mina egna övertygelser om att mina problem med yrseln styrs väldigt mycket av min egen inställning och programmeringar av tidigare händelser. Det finns så många ihop kopplingar för min kropp och hjärna till situationer och händelser där yrseln fått mig att må dåligt. Dessa inspelningar spelas upp om och om i gen, särskilt eftersom jag lever ett så inrutat liv. Men frågan är hur jag ska bryta detta? Genom meditation säger författaren. Då kan man i det undermedvetna skapa nya tankar och känslor, som i sin tur skapar nya kopplingar och nya upplevelser. Det gäller att tänka och känna den situation som man vill uppleva i förväg. Som man vill att det blir det. Det svåra är att bryta de här negativa tankar, som dyker upp automatiskt när ja
Måndag den 7 augusti 2017 OCH SEN KOMMER SOLEN.... Måste i alla fall skriva, mest för min egen skull, och påminna mig om att allt passerar. Det som kändes så jobbigt i går, hör till gårdagens bekymmer. Idag har varit en fin dag. Jag vaknar ofta med tankar på hur mycket sämre jag har blivit, tankar som tynger mig och som definitivt inte sporrar mig eller får mig att längta efter en ny dag. Men trots detta blev det en bra dag som sagt. Jag och Niklas har pysslat lite kring husvagnen, som verkar bli såld till en fin familj från Vindeln. Det känns helt ok nu. Vi får vara utan ett tag och kanske köper vi en mindre men nyare vagn senare. Viktigt är i alla fall att varje dag är ny. Jobbiga känslor, tankar och kroppsliga sensationer går över. Ännu snabbare om man kan låta dem vara i fred. Observera dem, acceptera dem och se dem försvinna. En annan lycka idag är att det verkar som om mensen kom tidigare än vanligt. Det betyder att jag nästan hinner ha mens färdigt innan vi åker
Fredag den 4 augusti 2017 TUFFA DAGAR! Kämpar. Drabbades igår kväll av en jobbigare form av yrsel, som ger mig ordentliga panikkänslor. Tankar som: - oj, såhär dåligt har jag inte mått på skitlänge, varför då? Är jag på väg att bli sådär superdålig som när jag blev sjukskriven i två år? Känslorna är rädsla och jag vill bara fly från min kropp. Jag försökte köra fyrkantsandning, som fungerar just nu på nätterna när det snurrar runt i huvudet. Jag kände mig lugnare efter ett tag. Kunde lägga mig och sova efter en timma ca. Samma obehagliga känsla sköljde över mig i eftermiddag när jag blev stressad över massor att göra, folk som var här, husvagn som skulle städas ut och ev säljas. Jag skulle dessutom laga middag till Andre och Lisbeth som var här och jobbade i trädgården. Jag gick till Adina och bad om hjälp med middagen. Försökte tänka långsamt, göra allting långsamt, en sak i taget, släppa paniktankar som ändå bara stressar mig. Jag äger mina tankar, jag är inte mina tan
Onsdag den 2 augusti 2017 TACKSAM! Trots att jag kämpar med mig själv och min yrsel varje dag, får jag hela tiden bekräftelse på hur lugn, positiv och samlad jag har blivit. Det är framför allt min familj som märker mina förändringar. Jag känner dem själv såklart också, men det känns fantastiskt att jag påverkar andra också på ett positivt sätt. Att jag inte reagerar lika reaktivt och kraftigt. Att jag ger mer av mig själv. Jag märker det även på den respons jag får i form av värme och kärlek tillbaka. Vilken underbar utveckling. Att jag är yr och tycker att det är jobbigt hindrar mig inte från att försöka vara mitt bästa jag varje dag. Att vara närvarande tillsammans med andra, lyssna och se dem, bekräfta dem. Inte döma i förväg, inte gnälla för att jag själv inte är i balans. Jag försöker även ta mig tid att meditera varje dag. Det ger mig kraft och lugn och den nedvarvning jag behöver just nu när det är jobbigt för mig att sitta ned och göra saker utan att det snurra
Lördag den 22 juli 2017 LE TILL VÄRLDEN! Min första lediga dag blev väldigt bra. Började med att åka och träna klockan åtta. Så härligt att starta dagen med rörelse och sen kunna bära med sig känslan av energi och kraft, som det ger, hela dagen. Jag duschade och sen åkte jag och Niklas till Storheden för att göra lite ärenden. Vi åt thai takeaway från en sån där matvagn utanför Granngården för första gången. Det var jättegott. Det enda tråkiga var att det är så kallt så vi var tvungna att sitta i bilen och äta. Så mysigt att bara vara jag och Niklas. Väl hemma tog jag mig tid att meditera. Vi åkte och handlade lite mat och gjorde middag och drack ett glas rött vin på kvällen. Jag hade lite problem att sova på kvällen. Yrslade lite grann och sen hade jag ett nackspärr men jag somnade till slut. Känner mig glad och hoppfull att detta kommer att bli en fin semester. Sommaren har hittills varit en av de sämre på många år, men jag ska ta tillfället i akt att bara vara, v
Söndag den 16 juli 2017 HJÄRNSPÖKEN! Nu är det tungt. Jag har svårt att skriva nästan för att det sakta snurrar runt i huvudet så fort jag läser, ser på tv, skriver, sitter ner och gör något. Så länge som jag rör på mig går det bättre. Den här yrseln som gör sig påmind när man ska sova, slappa framför tv:n eller som nu; skriva, är jobbig. Jag känner att jag inte kan slappna av någonstans. Den brukar inte vara såhär intensiv eller långvarig, som nu. I flera dagar har den här yrseln slagit till när jag kommit hem från jobbet. Då när jag vill vila, återhämta mig. Jag har haft en full vecka och sista helg. Alla i familjen är lediga nu och jag kämpar vidare. Jag kämpar framförallt med mig själv. När mina yrselproblem blir mer påtagliga och semestern är i antågande dyker mina hjärnspöken upp. De viskar i mitt huvud: - Ja, nu blir det sådär som du befarade. Du som har längtat så mycket efter semester och vila från jobbet. Tänk på allt roligt som du har planerat, hur kul blir det