Hej Yrsel

 Onsdag den 24/11-2021  Idag är det exakt en månad kvar till julafton och nästan en månad till jag fyller femtio år. Hur galet? Det är verkligen mörkt ute nu. Det har gått så himla fort de sista veckorna och nu känns det som om jag bara jobbar, äter och sover. Jag är fortfarande trött på kvällarna men orkar vara uppe lite längre än nio tack och lov. Jag vet inte om det förfarande är sviter efter operationen eller blodvärdet, som inte hunnit repa sig ännu. Mörkret hjälper nog också till kan jag gissa. Oavsett så begränsar det min fritid som känns näst intill obefintlig. Jag och Sofia ser på Bachelorette på vardagskvällarna efter att vi plockat bort middagen, men annars händer inga större grejer. Men jag mår rätt bra ändå. Såret har läkt ihop bra. Jag har inte ont längre. Det sträcker och stramar och känns såklart när jag rör mig men jag kan sätta mig upp från liggande utan att det gör ont. Bara en sån sak 😊 jag längtar efter att jag kan börja träna på riktigt igen. Förutom prome

 Lördag den 6/11-2021  Morgon i stugan. Jag och Niklas åkte hit i går mitt på dagen. Älskar att komma hit och nu var det tre veckor sedan, så längtan var extra stor. Vi värmde upp stugan, som blivit lite kall eftersom värmepumpen verkar ha gett upp. Tur vi har en pelletskamin mitt i köket, som värmer upp snabbt. Vi vilade lite grann på eftermiddagen, åt middag, bastade en liten stund och avslutade med att se på en serie, som vi börjat se tillsammans. Vi lade oss redan klockan nio som värsta pensionärerna 😊 jag vaknade i morse klockan halv sex av att jag frös lite grann. Det vara bara 15 grader inomhus. Både pumpen och kaminen hade lagt av. Suck. Kaminen fungerar oftast bra men ibland blir det något errorfel och den stänger av. Vi har varit ute på en promenad på morgonen. Det är fyra grader kallt och sol. Älven är spegelblank och det ligger en massa svanar precis utanför stugan och trumpetar. Undrar om de är på väg söderut snart. Vi gick ända upp till postlådan, dit och tillbaka t

 Tisdag den 2/11-2021  Det är tidigt på morgonen. I natt har jag sovit nästan sex timmar i sträck, vilket inte hänt sedan jag opererades. Jag kan bara sova på rygg just nu och det gör ont när man rör sig så sömnen har blivit lite lidande men å andra sidan är det ju inte lika full rulle på dagarna som i vanliga fall så det gör nog inget. Jag känner mig inte alls trött. Sen kan jag ju sova på dagarna om jag vill. Innan operationen tänkte jag mycket på det här om allting verkligen skulle vara värt det. Jag var orolig att de blödningsproblem jag hade skulle bytas ut mot andra problem, som det här med klimakteriebesvär t ex. Nu står jag i det läget. Det blev inte som det var tänkt och nu får jag börja medicinera mot en rad andra besvär, som jag inte hade innan. Jag undrar vad som hade hänt om jag inte hade opererat mig. Men hur ska man veta? Nu har jag gjort ett val och det blev såhär, nu måste jag utgå från detta och försöka göra det så bra som möjligt. Men en del av mig suckar inombor

 Lördag den 30/10-2021  Ja nu är jag hemma igen. Jag kom hem redan på tisdag kväll. Jag skulle egentligen ha stannat sista natten på patienthotellet för att de ville att magen skulle komma igång innan, men jag kände mig bara ensam och utelämnad där så jag fick tillstånd att åka hem istället. Magen hade börjat att mullra lite grann så den var på gång. Hela den här veckan har varit lång och jobbig. Jag har haft ont och mått illa och det har varit en pers verkligen. Men nu börjar jag känna mig piggare äntligen. Jag kan vara uppe och gå, sitta och se tv i fåtöljen, äta normalt och sova bättre. Min operationsberättelse:  Som jag skrivit tidigare så blev operationen framflyttad från halv åtta till ett ca. Så det blev en lång väntan i ett tråkigt rum med bara en säng och jag. Det var knappt någon som kom in och såg till mig förrän det började närma sig min tur. Då blev det plötsligt bråttom. Jag fick byta om, kissa, ta ut linserna och lägga mig i sängen, som de sedan skulle rulla ned