Lördag den 23/10-2021 Idag har varit en bra dag. Jag kom igång med att städa i morse. Tänkte att det är lika bra att röja lite extra inför min sjukskrivning. Det lär ju inte bli så mycket städa för mig på ett tag kanske. Det var skönt att ha något att göra. Det har varit en underbar vinterdag idag. Det kändes nästan som om det vore mars. Solen lös på ett vitt landskap och det luktade tom vår. Man blir glad i hela kroppen. Solen gör sina sista tappra försök att dela med sig innan den kryper undan och gömmer sig till slutet av januari. Snart är det mörkt nästan hela dagen. Jag är fortfarande konstigt lugn. Jag är glad så länge jag kan vara i nuet och inte stressa upp mig av tankar om operationen på måndag. Jag får helt enkelt vara inställd på att jag kommer att vara nervös och stressad i morgon kväll och på måndag morgon. Ända fram till operationen. När jag vaknar upp är det över. Då får jag ställa in mig på något annat. Att ha ont och kanske må illa. Det tar jag då. Men just nu känn
Inlägg
Fredag den 22/10-2021 Idag fyller Elliot 16 år. Det känns som en evighet sen som jag låg på BB med honom. Känns som om han alltid har funnits. Vi har firat honom i morse och ikväll tänkte vi gå ut och äta hamburgare på Bastard Burgers. Han har fått välja själv. Niklas är inte med för de har fest på hans jobb just ikväll. Det är tur att jag får något annat att fokusera på i helgen. Men faktum är att det känns mycket lugnare nu inombords än tidigare i veckan. Det är precis som om jag ältat klart nu. Jag har funderat och mentalt förberett mig på hur det kommer att bli så nu känner jag mest att jag vill ha det överstökat. Det känns inte längre som något oövervinnligt. Jag kommer att gå igenom detta och jag vet att jag kommer att vara sjukt nervös och orolig på måndag morgon, men jag kommer att genomföra det och jag kommer att klara det. Det kommer att gå bra och jag kommer att växa som människa. Att göra något som känns så sjukt läskigt som det här känns för mig och komma hel ut på a
Tisdag den 19/10-2021 Jag är stundtals sjukt nervös. Vet inte hur jag ska hantera mina känslor. Hur kan det vara så skrämmande att göra något som man aldrig gjort förut? Jag har ju inga dåliga erfarenheter i alla fall. Jag vet inte vad som är läskigast. Om det är tanken av att sövas ned och inte veta vad de gör med min kropp eller rädslan över hur jag kommer att känna mig när jag vaknar upp. Kommer jag att må illa, vara yr och förvirrad och ha väldigt ont? Jag är också rädd för komplikationer som kan uppstå. Tankar på om det är värt det dyker såklart upp. Mår jag verkligen så dåligt? Har jag så stora problem på riktigt eller kan jag stå ut? Jag vaknar på nätterna och tankarna tar genast fart. Hur ska det vara sista natten? Jag lär inte sova många timmar alls. Dessutom ska jag infinna mig klockan sex på sjukhuset. Just nu känns det som om jag håller på att bli förkyld. Vad händer då`? jag vill samtidigt inte skjuta upp operationen om jag ändå ska göra den. Lika bra att göra bort d
Fredag den 15/10-2021 Om tio dagar ska jag operera mig. Jag fick beskedet i tisdags och det är kort varsel. Många tankar och känslor fyller mig stundtals. Ibland blir jag orolig men ibland känner jag mig peppad. Det här kommer att bli bra till slut. Om en vecka kommer jag att känna mig mer orolig och dagen innan vet jag inte hur det kommer att kännas. Kanske totalt kaos i hjärnan. Overkligt. Men jag har ju aldrig opererat mig tidigare. Förutom alla rädslor inför nedsövning, smärtan efteråt och att någonting ska gå fel så har jag också min yrsel. Den som förvärras när jag blir trött, hungrig eller svag på något sätt. Min svaga länk. Men samtidigt kan det bli precis tvärtom. Man kan bara fokusera på en smärta åt gången. Ett problem i taget. Troligtvis så kommer yrseln att hamna i bakgrunden eftersom det finns så mycket annat att ta in och bearbeta. I dag har den första snön börjat falla. Det är vitt på gräsmattorna nu. Det blir ljust och fint och man blir som alltid överraskad över
Lördag den 2/10-2021 Idag har varit en lugn dag hemma. Jag brukar inte uppskatta hemmadagar i soffan för då blir jag bara seg och yr till slut, men efter en vecka på resande fot och sena kvällar såg jag fram emot att bara göra ingenting. Resan till Arboga gick bra. Jag hann träffa Adina och Simon i stan på middag innan jag tog tåget och åkte vidare på tisdag kväll. På hotellet bodde även två av mina kollegor från Enköping och vi hade en trevlig vistelse på hotellet som låg mitt i stan. Arboga är en vacker och historisk plats där kullerstensgatorna avlöser varandra och kantas av gamla trä- och stenhus. Det slingrar sig en å genom staden, som tidigare i historien fraktade järnmalm från Bergslagen. Jag blir alltid lite tagen av pittoreska miljöer och drömmer mig gärna bort till fantasier om hur det sett ut just där för 100 år sedan eller längre. Vårt arbete med hemsidan, som jag kommit dit för att genomföra, gick bra och det kändes meningsfullt. Det jobbiga var själva resan. Det