Hej Yrsel

Söndag den 15 oktober 2017   Fredagen var jättebra. Äntligen ledig själv. Jag tog verkligen till vara på tiden. Jag städade inte, som jag borde ha gjort. Jag tränade, mediterade och skrev. Tro det eller ej men jag har äntligen börjat skriva på något som jag tror blir bra. Till att börja med är det en terapi för mig, eller rättare sagt en vision av mitt liv. Det är lika roligt som jag kommer ihåg det från min barndom. Lyckan att hitta på. Orden bara hoppar ut ur mina fingrar, jag tänker inte ens. Flow. Jag har lärt mig att det är då man jobbar utan tankar, i det omedvetna liksom. Direkt man börjar fundera hur man ska skriva, eller hur det blev så blir det knepigare att få ihop det. Men jag kastas fortfarande mellan jobbiga och bra dagar. Det är lika svårt att ta de jobbiga. I dag är en sån jobbig dag. Jag får nog mens snart så mitt humör är dåligt. Irriterad och svårt att släppa saker. Hur många lager har jag? Healingen kör jag nu varannan dag. Jag tror ändå att mina visio

Tacksam Jag är tacksam för idag För min familj, vårt hus och vår gård För resan till mitt inre jag Tacksamhetsstenen och min visionboard För kärleken som finns där jag letar För hoppet som alltid finns kvar För tiden jag mödosamt stretar Som ger mig den lycka jag har

Lördag den 7 oktober 2017 DRÖMMAR!   Å det går tungt nu. Vaknade halv fyra och fick ångesttankar att jag inte skulle kunna somna om. Länge sedan sist, men det kändes ju redan tidigare på dagen som att jag är så förvirrad av allt jag läst och tankarna, som jag ju vet inte är sanningar, skrämde mig trots allt. Vem är tankarna då om inte jag? Var är jag? Jag kanske aldrig lyckas komma så djupt inom mig att jag kommer åt mig själv på riktigt? Som tur är lyckades jag be Gud att fylla mig med lugn. Då kunde jag se en bild av mig själv fyllas av ljus, som sakta släckte en mörk yttre kant på min kropp. Sen kände jag mig lugn. Jätteskönt. Till slut somnade jag. Drömde dock jättekonstigt att jag blev instängd i en av våra hallar på jobbet och det blev bäcksvart. Jag såg ingenting. Jag gick sakta fram till lysknappen men stötte mot något mjukt. Sen upptäckte jag att hela jag var täckt av spindelnät. Så äckligt. Det känns ju uppenbarligen som att någon försöker tala om nåt för mig. Typ

Storforsen Min plats är här på jorden Här blir jag ett med livets allt Här tystnar alla orden Jag får tillbaka tusenfalt Av Naturens Sceneri Av dess skönhet och dess makt Jag känner gränslös eufori Av den   perfektion som Guds hand lagt

Tisdag den 3 oktober 2017 TACKSAMHETSSTEN!   Har provat visualiseringen två mornar nu. Det fungerar rätt bra. Det känns bra att börja dagen med detta. Jag kan verkligen se mig själv leende genom hela dagen. Hur allting går smidigt och bra. Känslan blir bra. Idag har jag dock haft mycket yrsel och det jobbiga blir då att inte se det som ett nederlag. Att försöka att acceptera och bara köra på. Inte fokusera för mycket på det. Det är det absolut svåraste. Men jag tycker att jag klarar det bra. Jag är medveten och försöker verkligen styra undan mina tankar så gott det går. Så fort jag tänker misslyckande tankar är det misslyckande som universum ger mig tillbaka. Jag ska se det som om jag redan fått det jag önskar. Jag får tänka: - Okej, gilla läget och var glad, everything will pass.   Sen har jag skaffat mig en tacksamhetssten. En som jag har i fickan på jobbet och en som jag har här hemma. Varje gång som jag stoppar handen i fickan och känner stenen ska jag tänka på något

Torsdag den 28 september 2017 MITT KALL!   Pusselbitarna faller på plats. En efter en. Ibland blir jag stressad av att jag borde förstå, lyckas mycket snabbare men när jag släpper och låter allt sjunka in inser jag att jag har lärt mig så oerhört mycket som lett mig framåt och tar mig längre för varje dag som går. Jag är så oerhört tacksam för den här resan.   Fokusera på vad jag vill, låt känslorna berätta för mig vad jag har för sorts tankar. Om de är negativa, ska jag försöka vända på dem. Jag har ett peptalk till mig själv som jag tror kan hjälpa. Fortsätta framåt, slänga offerrollen,   välja glädje, meditera…sen kommer mitt kall att växa fram. Det är jag säker på. Min storhet växer för varje dag.

Onsdag den 20 september 2017 RESONERAR MED MIG SJÄLV!   Om jag kunde hitta balansen i mig själv. Just nu känns det vingligt och tungt. När jag mår sämre klandrar jag omedvetet mig själv. Istället för att vara tålmodig och snäll med mig själv ser jag det som ett nederlag att jag inte mår nog bra. Just nu kastas jag mellan flera olika tankar och synsätt eftersom jag lyssnar på olika böcker och dessutom går en kurs i Buddhistisk meditation. Någonstans tycker jag att de alla har samma budskap men jag och min yrsel står där mitt i allting ibland och vet inte vad som händer. Jag tror mig hitta rätt väg och glädjen är nåbar precis innan den rycks ifrån mig, som i natt när jag vaknade av att det snurrade så förfärligt och jag kunde inte lugna ned mig själv. Då blir jag stressad och orolig. Jag känner mig dålig och allt som nyss kändes hoppfullt och glädjande blir plötsligt helt meningslöst. Om jag visste i vilken ände jag ska börja. Får jag yrsel för att jag är osäker och otrygg el

Tisdag den 12 september 2017 BUDDISM!   En jobbig dag. Kanske beror det på att helgen har varit fullspäckad med kalas för Samuel, alldeles för lite tid för mig själv, men trevligt att träffa släkten, igår kväll åkte jag till Luleå på introduktionskurs i buddistisk meditation. Jag har sett fram emot detta länge, men igår kändes det pirrigt och jobbigt att köra dit. Det bästa med kursen var att det var många olika människor där och i motsats till tidigare kändes det spännande och jag ser fram emot att lära känna dem. Buddismen verkar spännande och logisk men vi får se hur det känns efter några gånger. Jag har haft så stel nacke sista veckan. Det blev ju inte bättre av att köra till Luleå i mörker , sitta och lyssna i två timmar och sen till råga på allt har jag haft en tandläkartid i morse. Något som jag gruvar mig för eftersom jag blir så yr när man kommer upp efter att ligga ned i tandläkarstolen. Så i morse var jag ovanligt stel i nacken och yr. Tandläkarbesöket gick hyfsa

Torsdag den 7 september 2017 MODIG!   Jag gör meditationerna varje dag. Varje dag fylls jag utav lugn och glädje större del av dagen.   Jag vågade tala om för en kollega idag, när han ältade allt som han tyckte var negativt på jobbet, att allt vi gnäller bara får en att må sämre. Det är inte konstruktivt. Om vi tar upp de problem som är stora och viktiga för oss och försöker lösa dem och släpper det som vi inte kan göra något åt eller de problem som vi skapar själva och som inte ännu har inträffat, kan vi skapa en mindre negativ atmosfär och vi väljer glädje istället för det motsatta.  

Tisdag den 5/9-2017 UTVÄRDERING!     Positiva framsteg i min utveckling är att jag känner mig lugnare. Jag börjar faktiskt tro på och känna mig som om jag är fri från yrseln. Jag kommer på mig när jag tänker och känner att saker känns omöjliga för mig, men inte för andra. Som på föräldramötet igår. Ganska typiskt att jag går dit, tänker att pedagogerna är så duktiga, skulle aldrig klara av att göra det dom gör på dagarna( med min yrsel), alla andra föräldrar, som ser så engagerade ut , inte som jag som bara kommer dit och uthärdar.   Igår försökte jag tänka att jag visst skulle kunna, om det var mitt yrke, jag försökte bjuda till , tro på mig själv, pratade med andra i grupp med känslan av att det jag säger är också viktigt. När jag kom hem tog jag mig verklig tid med barnen, åt kvällsfika, pratade och skrattade, var närvarande. Jag är så tacksam för mina barn och min man. Jag tror att något stort snart kommer att hända mig. Idag på jobbet ramlade jag dock tillbak

Måndag den 4 september 2017 FRAMTIDEN!   Sista lediga dagen på den här jourledigheten. Det har varit en bra helg. Vi har varit på matmarknaden i Luleå, jag, Niklas, Adina och Samuel. Igår var jag och Niklas förbi svärmor i Törböle eftersom hon hade haft lite flimmer och var orolig. Men allt var bra med henne. Idag har jag tid på Previa, trots att jag är ledig. Jag tänkte nog inte på det när jag bokade tiden. Men det gör ingenting. Det är hos Anna-Karin, som är beteendevetare och hon är jättebra att tala med. Det var hon som fick mig att fundera på mindfulness första gången och hon har lite samma livsfilosofi som jag. Sist jag var där innan sommaren pratade vi om att jag funderade på att plugga tyska och sluta på mitt jobb. Hon uppmuntrade mig att ta steget om det var någonting jag ville göra. Nu vet jag nog att det steget känns för oplanerat och svårt. Bara att finansiera och klara oss på den knappa inkomsten och sen vet jag inte riktigt vart det leder. Däremot håller ja

Fredag den 1 september 2017 NYTT HOPP!   Nu håller jag verkligen på att förändra mitt liv. Jag har gjort den första meditationen av Joe Dispenza från boken ” Tänk dig frisk”. Jag tror att jag inifrån och ut kan förändra mina gamla programmeringar, tankar, känslor och beteenden ,som styr mig och mitt sätt att vara. Yrseln kommer att släppa sitt grepp om mig när jag växer, börjar tro på mig själv, vågar vara den jag vill vara, den jag innerst inne är. Den Ann, som sprudlar, planerar, skattar. Jag vill våga bjuda på mig själv utan att vara rädd för vad andra ska tycka. Jag vill vara snäll, givmild, närvarande framför allt. Yrseln har fått mig att distansera mig från livet, från mina kära och nära. Det var jobbigt att meditera och sitta stilla så länge som 45 minuter. Det har jag inte gjort ännu. Men jag hade bestämt mig för att min kropp, mitt ego inte skulle vinna över mig. Den försökte med alla medel att distrahera mig med stel nacke, funderingar om när det skulle ta slut