Hej Yrsel

ATT ACCEPTERA! Torsdag den 19 juli 2018 Nu har det gått några dagar. Det har varit så varmt att vi mest varit i stugan och badat. Man orkar liksom inget mer. Igår var vi dock på Gröna Lund, mötte upp Adina där. Jag som inte åkte karuseller, utan gick runt med all packning i värmen hade det nog tuffast men vi var alla helt slut efter dagen. Vi promenerade genom Gamla Stan in till centrum och åt middag tillsammans innan vi tog Bussen tillbaka till Nyköping, där vi parkerat bilen och Adina for hem med Elina. Yrseln kommer och går. Det har varit mycket bättre något tag men idag är det lite sämre. Men jag läser en bok om acceptans och försöker gilla läget. Det har jag definitivt blivit mycket bättre på. Att gilla läget, acceptera. Tidigare kämpade jag mot så infernaliskt, i sinne och kropp. Jag blev arg, irriterad och hade svårt att acceptera varför jag mådde dåligt. Nu kan jag mer surfa på vågen. Vågen av upp och ned som alla människor har. Jag har kommit igång att skriva

FRAMME! Söndag den 15 juli 2018 Nu är vi i stugan. Den är fin och stor och allt med den känns bra. Jag känner mig dock lite nere pga yrseln. Hade förväntat mig att jag skulle må bra när jag får miljöombyte, som det brukar vara. Men allt blir inte som man tänkt sig. Då gäller det att acceptera det. Känns som om jag hela tiden kommer tillbaka till det här. Det handlar inte om hur jag har det utan hur jag tar det. Jag hoppas innerst inne hela tiden att jag ska få mindre yrsel, men den blir jag nog aldrig av med men mina känslor kring upplevelsen är det väsentliga. Det är dem jag måste arbeta med. Så länge som jag mår bra fungerar mitt liv bra, men så fort jag får mer yrsel börjar jag vackla. Samma tankar dyker upp, samma oro, ängslan och fasa. Men nu borde jag vara tacksam över att jag kan skriva, att det har gått bra att resa för jag har inte haft den jobbiga snurryrseln utan den andra vingelyrseln. Ingen av dem är skön att ha och jag vill helst vara fri från dem. Nu handla

STORFORSEN Den här dikten skrev jag när vi var i Storforsen tidigare i veckan: Min plats är här på jorden Här blir jag ett med livets allt Här tystnar alla orden Jag får tillbaka tusenfalt Av Naturens Sceneri Av dess skönhet och dess makt Jag känner gränslös eufori Av den   perfektion som Guds hand lagt

Tisdag den 10 juli 2018 STORFORSEN Det är så varmt ute. Vi har varit i Storforsen hela familjen utom Sofia som har åkt iväg till en kompis stuga i två nätter. Igår kväll var trevligt. Jag har upptäckt att den jobbiga yrseln kommer och går. Det är ju bra för då är den ju inte konstant som jag tror hela tiden. När jag upptäckt det idag så går det bättre. Jag njuter av långa stunder av välbehag. Jag tror att jag är stressad inför resan. Det innebär alltid en massa planering och packning och städning och en massa annat innan man kan dra iväg. Inte förrän man packat upp där borta och landat på riktigt kan man liksom slappna av. Men jag ska försöka ta en sak i sänder och inte stressa upp mig. I morse retade jag mig på allt. Jag kan inte ha en massa kläder för att jag gått upp lite i vikt, magen putar, och det var jättevarmt. Jag har mens och kan inte bada i värmen och till råga på allt fick jag jätte ont i magen när vi var i Storforsen. Jag var lite medveten om att jag blev arg för b

Lördag den 7 juli 2018 LÅT SEMESTERN BÖRJA! Sitter nu vid mitt nygamla databord i Elliots gamla rum. Sitter rätt bra här. Kanske kan jag komma igång och skriva nu när jag har en bra plats dessutom. Första dagen på en lång ledighet. Jag har sett fram emot dagar utan krav. Dagar då jag kan återhämta mig. Fylla på med goda energier bara. Det betyder mycket närhet till familj och goda vänner, meditation och reflektion, många satori- stunder då världen stannar och man inser att man är ett med allt och lyckan finns inombords. Jag fick börja dagen med en acceptansmeditation. Det kändes som om tankarna bara virvlade runt i huvudet och jag kände en stress och press och en oro att allt inte ska bli så bra som jag hoppas. Ledighet har många gånger inte blivit så bra för mig. När jag slappnar av och önskar så högt att det ska bli underbart, blir det ofta tvärtom. Jag förstår det där som menas när man pratar om attraktionslagen och att om man vill något desperat så finns det en oro

Fredag den 6 juli 2018 Sista dagen innan semestern. Känns bra idag. Det blir en bra sista dag och början på en lång, härlig semester. Ser fram emot att vara i stugan som vi hyrt utanför Stockholm. Att få vakna tidigt på morgonen när alla sover, smyga ut i trädgården och dricka kaffe, kanske sätta mig ned och skriva några rader. Att få umgås med familjen, uppleva och njuta av nya saker tillsammans. Jag ska ta var ny dag i taget, göra det bästa av den, hitta många välbehagets skatter, även när det känns lite jobbigt.

Tisdag den 3 juli 2018 Sitter hemma och jobbar idag. Det går bra. Har fixat i ordning ett rum åt mig som åtminstone provisoriskt fungerar rätt bra. Till hösten om jag ska vara kvar i Luleå vore det bra att ordna ett mer ergonomiskt ställe för mig att jobba på. Jag vet inte ännu hur det blir. Har varken hört bu eller bä från nåt ställe. Känner att jag kan tänka mig att vara kvar i Luleå om jag blir sedd mer och får tydliga mål och struktur på vad jag ska göra och framför allt får mer varierande och stimulerande arbetsuppgifter. Det är ingen av cheferna i min nya grupp som har berömt mig för mitt jobb där eller som ens vet vad jag gör. Därför känns det långtråkigt och meningslöst och jag trivs mest för att människorna där är trevliga och snälla. Men det ska bli ändring på det. Om jag blir kvar ska jag inte vara tyst. Jag ska begära tydlighet och mer feedback, kanske bli skyddsombud där. De behöver definitvit någon som tittar på hur folk trivs på sin arbetsplats. Det känns som