Måndag den 27/7-2020 TILLBAKABLICK! Sista semesterveckan. Det känns lite ångestfyllt, men ändå ganska ok. Det är alltid lite skönt ändå att komma tillbaka till rutiner och vardag igen. Jag ska fundera lite grann över vad den här sommaren har gett mig, vad jag har lärt mig och vad jag har för mål och förhoppningar kommande höst. Sommaren har lärt mig att man inte kan kontrollera och styra hur man vill att livet ska vara. Man kan inte förvänta sig att att det blir på ett sätt och sen bli besviken om det blir på ett annat. Det bästa man kan göra är att följa med strömmen och förstå att det blir som det är tänkt. Även om man inte förstår varför just då. Att jag inte mådde så bra som jag önskat just i sommar när allting annat i mitt liv kändes helt perfekt, visar mig att inget som sker runtomkring mig; inga omständigheter eller människor eller händelser styr min lycka. Den kommer inifrån. Man blir inte lycklig av saker. Jag tycker ändå att jag har blivit mycket bättre på att njuta så
Inlägg
Fredag den 24/7-2020 NER OCH UPP IGEN! Idag har varit en riktigt jobbig dag för mig. En sån där dag då jag helst bara vill dra täcket över huvudet och inte stiga upp. Jag vill ge upp. Men som vanligt så blir det bättre till slut. Ibland är det som att förutom yrseln så läggs liksom ett filter framför mina ögon. Som om mina ögon inte har lika många pixlar, bilden laggar. Det blir väldigt jobbigt att fokusera och jag vill helst blunda när det blir mycket synintryck, som t ex på affärer. Idag skulle vi på en massa affärer jag och Niklas. Sofia och Freja gick på bio i Luleå klockan tre och sen skulle de gå ut och äta tillsammans så jag och Niklas fick en massa tid att slå ihjäl. Jag hade tyckt det var en bra ide annars, men just idag kändes det inte som det. Det var såå jobbigt. Jag kände mig så nere och tankarna snurrade bara kring detta nederlag. Vi åt på korvgubben till middag vid fyra. Efter det började jag sakta känna mig bättre, livslusten kom tillbaka och jag blev sådär otr
Torsdag den 23/7-2020 MIN RÄDDNING! Jag har börjat läsa en bok som heter: ” Letting Go” av David R. Hawking, M.D., Ph.D. Hm vilka de där sista var det vet jag inte. Men den handlar om det som jag länge trott kommer att vara min räddning. Om jag kan släppa taget om de jobbiga känslorna, som dyker upp i samband med yrselobehaget, så skulle jag bli fri. Fri från den där andra pilen, som skjuts in i mig. Den första är yrseln, men den andra och mer skadliga pilen kommer från de jobbiga tankar och känslor som väcks inom mig. De som drar ned mig djupare och som definitivt förlänger mitt lidande. Om jag kunde låta tankarna passera, och fokusera enbart på känslorna. Jag tror att de skulle vara sorg och ilska mestadels. En känsla av förlust. En förlust av mitt liv, som jag velat ha det, en förlust av min fulla kapacitet, en förlust av min frihet. Detta skapar rädsla och ilska inom mig. Bitterhet. Om jag bara kan se dessa känslor, känna dem och låta dem passera, så kommer nya känslor…me
Fredag den 17/7-2020 EN PLÖTSLIG INSIKT! Det är sällan nuförtiden som jag får insikter. Sådana där som kommer inifrån och som jag blir övertygad om är sanna och rätt för mig just nu. Idag fick jag en sån. Jag har stannat hemma med barnen medan Niklas åkte iväg till stugan med sin bror. Jag har velat lite grann för nu när det äntligen blev fint väder och vi inte varit i stugan på en vecka nästan borde jag kanske också åka. Men jag kände starkt att jag borde vara hemma. När jag åkte iväg på stan själv och gjorde ett ärende och åkte och handlade på ica och var på väg hem i bilen tänkte jag: - Jag borde verkligen träna mer på att vara ensam, utan Niklas. Inte för att jag inte älskar att vara med honom men för att jag verkligen behöver stärka mig själv och lära mig att göra många saker på egen hand. Jag kände mig så fri och glad när jag körde hem i den stunden och jag insåg att oavsett om jag mår bättre, har blivit enormt mycket duktigare på att vara modig och inte begränsa mig lika my
Tisdag den 14/7-2020 SKRIVANDETS MAKT! Vi skulle egentligen ha åkt ut till stugan igen, eftersom vi skulle få främmande. Men vädret fortsätter att gäcka oss så vi sköt även upp denna träff. Jag saknar solen och värmen. Nånstans får den mig att må bättre. Jag glömmer mycket lättare, hamnar lättare i nuet och njuter och när hela jag blir positivare och gladare inifrån så mår jag bättre på alla plan. Yrseln blir också mindre störande. Men de lovar bättre fram åt helgen. Det ser vi fram emot. Idag blir en hemmadag alltså. Egentligen känns det skönt. Jag är lite less på hoppandet fram och tillbaka mellan här och stugan. Det krävs en del planering, handling, packa upp och packa ihop. Man glömmer något på ena stället, håller inte koll på vad man handlat och packat upp var. När man kommer hem har man så inte nog mjölk, bröd….jag behöver liksom landa känner jag. Min instinkt när jag mår sämre är visserligen att fly. Jag sitter aldrig still, fastän det kanske är det jag skulle behöva. J
Måndag den 13/7-2020 En regnig dag. Vi är hemma. Jag åkte iväg med Sofia och en kompis till Luleå en sväng. De hoppade studsmattor på 360 och jag shoppade. Gick och kollade in lite kläder på Top Store i närheten och strosade runt på Mio Möbler. Hittade tallrikar till stugan och en lykta som går på solceller. Niklas sitter klistrad vid sin dator hela dagen i dag. Aktieaffärer tydligen. Jag är glad att jag åkte själv. Jag behövde det. Det blir så lätt att jag lutar mig mot Niklas framför allt när jag mår sämre. Jag blir fegare för att åka iväg på äventyr själv, skapar hinder för mig själv. Men det jag behöver mest då är att fortsätta gå framåt. Jag hittade ett sånt bra citat som jag försöker lära mig som ett mantra: ” Res dig, le mot livet och fortsätt på din väg. Det är inte dags att gråta, det är dags att gå framåt och vara glad. ” En annan strategi jag har just nu är att vara alert och uppmärksam över tankarna. Jag försöker distansera mig till dem genom att prata med mig s
Lördag den 11/7-2020 STRATEGIER! Dagarna går och vi väntar på bättre väder..bland annat. Försöker att fylla även dessa mulna, regniga dagar med meningsfullt innehåll, men det är svårt att inte vara lite besviken över det fina vädret som uteblir med sin närvaro. Vi skulle ha fått främmande idag egentligen, men vi sköt upp det p ga vädret. Det är ju inte lika roligt att vara här när vi tvingas tränga ihop oss inomhus för att inte frysa ihjäl. Vi kom hit igår kväll, jag, Niklas och Sofia. Vi åt middag, bubblade och satt vid elden vid en spegelblank älv. Det var en fin kväll trots allt då solen nästan tittade fram bakom molnen. Jag har sovit som en stock i natt. Känns som om jag har massor att sova tillbaka. Idag har vi inte planerat så mycket. Det blir mest lugn och ro, läsa lite, skriva, kanske försöka mig på att sy till gardiner till sovstugan. Jag har tagit hit symaskinen och allt. Men det blir lite skönt det också. Kanske någon mindre promenad. Glömde mina gåskor hemma.
Torsdag den 9/7-2020 HOPPFULL! Ja, dagarna går. Nu är vi hemma igen från stugan. Jag har sovit gott ända sedans sist jag skrev. Det är intressant, hur man tror att saker och ting kommer att bli i framtiden, bara baserat på vad man varit med om, och sen blir det helt annorlunda. Så skönt att veta ändå, att alla dessa jobbiga tankar, som ständigt anar oråd, inte alltid har rätt. Det har väldigt sällan rätt om jag tänker efter. I det här fallet, lyckades jag distansera mig till mina egna tankar genom att tänka varje gång jag fick ångest och oro av en katastroftanke: - Jaha, nu har jag en tanke som säger: - Tänk om jag inte sover i natt heller! Den tanken är bara baserat på vad som hänt någon enstaka gång och ingen verklighet, det kan bli hur som helst. Jag väljer att vänta och se. Detta gjorde att jag blev lugn och tankarna slukade inte hela mitt väsen. Sen har jag mediterat serien: ”Sleep better, 7 dagar” på kvällarna. Den gör mig också lugn faktiskt. I övrig mår jag sisådär
Måndag den 6/7-2020 SÖMNLÖS! Svårt att sova igen. Det var i och för sig länge sedan sist, som jag hade det såhär. Vaknade igår natt vid halv två, gick på toaletten och mitt i allt slogs jag av en tanke som skrämde mig: - Tänk om du inte somnar nu? Om du får problem med sömnen också? Mitt i allt annat, nu när du inte mår så bra annars heller. När sömnen brukar vara min räddare i nöden. Jag kände att jag reagerade med ångest. Att jag verkligen var mottaglig för just detta. Låg vaken i två timmar innan jag lyckades somna om. Men ångesten över att inte kunna sova har varit med mig hela dagen. Nu när jag är ledig och kan sova ut så länge jag vill, borde ju inte detta vara ett sånt stort problem. Men jo, såklart för mig. Gick och lade mig vid tio och nu är klockan över ett. Har inte ens slumrat. Jag som mått mycket sämre på sistone men precis lyckats rycka upp mig, försökt hitta ett sätt att hantera det, acceptera läget, och så händer detta. Precis som om kroppen kastar in nästa pr
Fredag den 3/7-2020 HEMMA IGEN! Nu är vi hemma. Det regnar hela dagen idag och är bara tio grader. Det tog slut vatten i brunnen i stugan också, så det var ändå läge att åka hemåt. Vilken tur att det i alla fall var uppehåll igår, lite sol då och då så vi i alla fall kunde sitta ute på altanen hela eftermiddagen. Hade ju inte varit kul om vattnet sinat då heller. Kändes som jag stod i köket och diskade hela dagen. Jag var helt slut på kvällen. Men Niklas var jättenöjd. Både med presenterna, skattjakten som vi anordnat, dikter, god mat och sällskapet. Förutom familjen kom Doris och Emilia. En coronasammankomst som blev lyckad ändå. Det hade inte rymts så många fler ändå. Jag och Niklas har varit iväg på gymmet en sväng nyss. Nu är jag nyduschad och väntar på att Niklas ska göra middag. Kanske börjar jag sakta landa i att det är semester nu. Ikväll är det i alla fall fredag och jag ska bara slappa och vara. Inga måsten. Så skönt.
Torsdag den 2/7-2020 MÅR INTE SÅ BRA! Idag fyller Niklas 50 år. Dagarna innan har varit både upp och ned. Jag har mått sämre, och det har varit svårt att acceptera. Att acceptera att jag kan må så himla mycket bättre under så lång tid och fortfarande hamna i svackor som denna? Varje gång känns det lika jobbigt. När jag är ledig och har semester och de saker som jag längtat efter överskuggas av att jag inte är mitt sanna, glada, energifyllda jag längre. När jag inte längre gör det som jag egentligen vill utan undviker och börjar gå omvägar, och tar den lätta vägen hela tiden. Idag ska vi ha kalas hela dagen. Jag har planerat en treättersmiddag och även om vi bara blir närmaste familjen så känns det övermäktigt på nåt sätt. I vanliga fall hade jag njutit. Tycker om att planera och bjuda in till fest. Nu känns det nästan jobbigt med alla som ska komma och kolla på vår stuga i sommar . Enda vägen ut är att låta yrseln vara här, som en del av mina upplevelser, men ge den minimalt