Hej Yrsel

Söndag den 26/1-2019 FINA DAGAR! Det har varit fina dagar sen sist. Min födelsedag blev väldigt bra. Jag kände mig glad och positiv. Har verkligen försökt välja glädje och inser att varje gång jag uppriktigt försöker se livet från den ljusa sidan och bjuda till, oavsett omständigheter, så blir allting så mycket bättre. Det smittar av sig på andra, som i sin tur gör mig ännu gladare och nöjdare, och man smittar även sig själv. Även om det kan kännas fejkat i början för att jag inte mår så bra eller av något annat skäl, så glöms det bort och man blir successivt mer positiv. Efter jobbet på min födelsedag åt jag surströmming med familjen, några smakade tom. Sen åt vi gräddtårta som jag bakat dagen innan. Jag njöt av min familjs sällskap och rikedomen att ha dem nära. Igår åt vi ute på Da Vinci, alla fem. Vi delade på tre förrätter som var gudomligt goda och sen åt vi alla oxfile och pommes. Jag drack ett glas vin. Det blev dyrt, men det är inte så ofta vi äter ute alliho

Onsdag den 22/1-2020 BIRTHDAY! Ja, i morgon fyller jag 48 år. Veckan har varit bra hittills. Har tränat och jobbat, läst på kvällarna, sett Farmen med Sofia, gått på promenad med Niklas. Har mycket dubbelslag just nu och det går tungt. Vet inte om det beror på järnbristen eller nåt annat. Känns bara så jobbigt att måsta ringa vc och fråga. Var ju nyss där och kollade blodvärdet. Jag borde ha bättre värde nu, eftersom jag börjat om med järntabletter. Men vi får se. Blir jag sämre så ringer jag. Jag hade ångest när jag skulle sova i natt också. Fick för mig, som jag får ibland, att jag ska hamna i sömnsvårigheter sådär som jag gjorde för snart två år sedan, men jag är nog för trött för att lyckas med det😊 Somnade efter ett tags grubblande och oroande hur som helst och sov som en stock till klockan ringde. Idag har vi varit och tittat på en lägenhet på Åbergsleden. En fyra, som är alldeles nybyggd och med balkong ut mot Luleåälven. Jättefin och fräsch verkligen men dyr. Sen

Söndag den 19/1-2020 MIN DRÖM I DUBBEL BEMÄRKELSE! Helgen har varit jättebra. Jag känner mig lugn och glad. Jag har hittat nåt att fokusera på som är intressant och som ger mig mening. Jag fick en tankeställare via en dröm jag hade förra veckan. Jag vaknade och blev jättebesviken att det bara var en dröm det jag upplevde. Jag skrev ett manus eller om det var en bok och det var så fantastiskt bra och jag var så upprymd och lycklig att verkligheten gjorde mig uppgiven. Men jag insåg vad som fattades. Vad jag måste göra. Jag måste ta tag i mitt skrivande. I mina ideer, som jag haft länge men som jag inte gör någonting av. Det spelar ingen roll längre om det blir något stort eller inte, det blir mitt egna projekt, något för mig att göra för att utvecklas, vara kreativ och ge av mig själv. Jag har börjat forska i historia och fakta bakom min bokide kring Knaust. Hotellet som fångade mitt intresse och förtrollade mig för snart två år sedan. Miljön och historian bakom hotellet och ö

Tisdag den 14/1-2020 PANIK! Sitter faktiskt på jobbet och skriver. Tog med mig datorn. Kände att jag kanske skulle behöva skriva av mig lite grann. Det går så himla trögt nu. Vet inte varför egentligen. Antingen snurrar det runt runt, oftast när jag kommer hem, på jobbet är det mest vingligt. Riktigt vingligt, sådär så jag får lite ångest. Blir rädd och orolig. Ska det bli såhär jobbigt länge nu? Samma tid som i fjol. Oron sprider sig. Jag har kommit in på utbildningar i Stockholm i vår. Läskigt. Hur ska det gå? Om jag mår såhär liksom? Nu ska jag försöka att inte oroa mig. Försöka att inte jämföra, analysera. Jag vet inte i förväg hur länge jag kommer att må dåligt och varför, kan lika gärna lägga ned och göra det bästa jag kan av det. Jag behöver den positiva energin för att få en chans att må bättre. Nu är jag hemma. Direkt som jag satte mig i bilen på väg hem ändrades den vingliga yrseln till snurryrsel. Jag fick nästan panik efter ett tag. Jag kände att nu är det ing

Onsdag den 8/1-2020 OMG! Vilken natt och vilken dag. Tror aldrig att jag har spenderat så stor del av dagen på en toalett, som jag har gjort idag. Fick mens på riktigt i natt. Har sovit som en kruka. Dåligt alltså. När jag kom hem började det snurra runt i huvudet och jag hade bara somnat till när jag vaknade av att det snurrade för mycket för att kunna somna. Sen när jag steg upp så började jag blöda så enormt. Jag tog cyklo f medicinen, men fortsatte att blöda igenom den största tampongen på 15 minuter. Hur galet? Det blev till slut så att Niklas for själv till jobbet. Jag tänkte att jag omöjligt kan åka på jobbet om jag måste byta skydd var femtonde minut. Efter en timma lugnade det ned sig så jag for till jobbet ändå vid åttatiden. Jag pratade med min chef och förklarade läget. Men det har varit en jobbig dag som sagt. Har ändå sprungit på toan minst en gång i timman. Jag är alldeles sårig. Och slut. Jag måste fundera över mitt beslut angående operation. Kanske måste jag

Måndag den 6/1-2020 Vaknade i morse, gick upp på toa och jag upptäckte att jag blödde. Känner mig ledsen och besviken och uppgiven. Känner mig yrsligare. Efter att jag duschat och gått upp tänkte jag på det där om att ha rätt inställning till saker och ting. Att inte måla fan på väggen, som jag precis gjort. Jag tänkte innan att det här året säkert skulle bli ett pissår där jag har jätteproblem med blödningar och operationer och komplikationer. Sen kom jag att tänka på Lilian på mitt jobb som har jätteproblem med sin rygg. Som har så svåra smärtor att hon måste äta jättestarka tabletter för att fungera. Hon kan varken stå, sitta eller ligga länge utan att få ont. Jämför jag med henne är ju detta ingen fara. Jag fungerar, har inte ont hela tiden, och det finns ju en lösning om jag vill. Så jag bestämde mig för att acceptera och göra det bästa av situationen. Det kändes bra. Jag mådde bra. Sen gick vi ned och kollade på en serie på Netflix jag och Niklas, som vi har gjort de sen

Nyårsafton 2019 Sista dagen på det här året. Jag kände mig så lycklig och glad i går, såg fram emot det nya året, som är fyllt av spännande utmaningar och möjligheter. Jag ska fortsätta utvecklas på mitt jobb. Fortsätta utveckla mig själv, vara så sann mot mig själv som jag kan. Vara så god och kärleksfull som jag kan och välja glädje framför avundsjuka och prestige. Släppa och acceptera livets upp och nedgångar som gupp på en väg. Vägen som jag ska gå. För att bli en bättre människa på alla plan. Jag ska försöka ha tålamod med mina barn, se dem och lyfta dem så mycket som jag kan. Det kommer prövningar. Niklas ska åka till Mali i mars. Det blir tufft både med att sköta hemmet själv men också den psykiska oron över att något kan hända honom där han är. Men förhoppningsvis ger jag honom utrymme för utveckling och sen får vi lite extra pengar. Jag ser fram emot att sommarstugedrömmen kanske går i uppfyllelse nästa år. Att vi hittar och kan köpa vårt drömställe till ett br

Juldagen 2019 FRID! Det är en fantastisk jul. Snön ligger som ett vitt täcke. Trädens kronor är tyngda av snö och det är så vackert som det kan bli. Juligare jul kan man inte önska sig faktiskt. Sen har allting flytit på så bra. Jag har mått bra och alla var glada och nöjda efter gårdagens firande. Idag blir en lugnare dag. Jag och Niklas tänkte gå ut och promenera när det ljusnar och Adina och jag åker nog och tränar framåt eftermiddagen. Sen ska jag författa ett svar till Torgny angående huset i Harads. Vi har beslutat att ge ett motbud på ca 1,1 miljon och att vi börjar med att hyra huset. Tycker han att det är orimligt så måste vi tyvärr släppa det fantastiska huset. Vi var ju där i förgår med Samuel och Adina och jag tyckte att det var lika fantastiskt som innan. En riktigt bra känsla. Den är viktig. Det finns något större inom mig som vet och som ser helheten och det är det som är den där känslan, intuitionen. Hoppas jag. Så att det inte bara är egots villhakänsla😊

Dan före dopparedan 2019-  Summering av året som gått- Snart är detta år också slut. Ett år som började mindre bra då jag kände mig arbetslös och håglös och stundtals också värdelös. Jag väntade och hoppades på det där jobbet som jag sökt, och som jag någonstans inom mig visste att jag skulle få. Det var menat till mig. Det skulle få mig att vakna, att väckas upp till nya utmaningar i mitt liv. Men ingen tid är förgäves. De första jobbiga månaderna på det här året gav mig tid att relektera och fundera och sakta in ordentlig. Jag hade verkligen tid för tanken och känslan och min intuition blev starkare än någonsin. Jag förberedde mig för en tempohöjning, som jag inte trodde var möjlig då och där jag befann mig då. Sen kom den nya tiden. Jag började på Försvarsmakten i en arbetsgrupp där jag fått utvecklas och växa på alla plan. Jag har fått nya vänner och kollegor, som stöttar och skrattar och får mig att känna mig som en av dem. Jag känner stundtals att jag kan så lite än

Lördag den 21/12-2019 JULLOV! Julledigt i två veckor nu. Skönt. Adina är hemma, i dag kommer släkten på kalas. Vi ska äta smörgåstårta och fika. Jag har bakat massor. Idag kom mensen igång på riktigt. Jag provade tabletterna som jag fått för att minska blödningarna och var lite orolig för biverkningar. Men jag mår bra och blödningarna minskade rejält ganska omgående. Coolt alltså. Tänk om det kunde hjälpa bara med dem, så jag slapp operera bort hela livmodern. Vi får vänta och se vad läkaren säger när hon ringer. Jag får väl lyssna till deras rekomendationer.

Torsdag den 12/12-2019 LYCKA OCH TACKSAMHET! Ibland fylls jag av sådan glädje och tacksamhet. En känsla av att livet verkligen är underbart och att det händer saker i mitt liv som inte har hänt förut. Jag har nya vänner, trevliga kollegor, ett intressant jobb. Jag har såklart mina ups and downs och saker att oroa mig för men på något sätt vet jag att det går över, ingen ide att ta ut saker i förväg och jag väljer verkligen glädje och att inte gräva ned mig. Jag har blivit så mycket modigare. I många situationer. Tryggar i mig själv och jag känner att det sprider sig till min familj, mina barn och det skapar en finare relation till Niklas det är verkligen så att kärleken är det viktigaste i livet. När man ger av sig själv så får man så oerhört mycket tillbaka.

Fredag den 6/12-2019 TRÄNA HJÄRNAN! Helg igen. Niklas är på fest på sitt jobb och jag har ätit pizza med barnen. Jag har börjat lösa Sudoku på telefonen. Allt för att träna upp hjärnan. Göra sånt som jag inte trodde att jag kunde. Det här med begränsningar. Vi lär oss när vi växer upp att vi tex inte är mattemänniskor och så ger vi upp, tar för givet att matte inte är för oss. I själva verket kan vi klara mattetal lika bra som någon annan om vi bara försökte lite mera. Hjärnan klarar av och utvecklas, man måste bara tro på det och inte ge upp. Tänk så många saker som jag blivit intalad eller talat om för mig själv att jag inte kan, kommer att kunna. Mina begränsningar i livet, inte bara pga yrseln, utan annars också. Jag är ingen pysslare, jag kan inte se vad som passar ihop, jag är dålig på att läsa instruktioner och förstå dem, massor av saker. Sodoku. Nu kan jag lösa sådana också. Jag märker hur jag blir snabbare och snabbare. Hur hjärnan lär sig och utvecklar strategier s

Torsdag den 5/12-2019 OPERATION? Jag tycker att det är ganska kul på jobbet just nu. Jag lär mig nya saker hela tiden, eftersom vi håller på att bredda oss på avdelningen. Jag tänker på att min hjärna är plastisk och hela tiden kan växa och utvecklas. Det är viktigt att använda den så att jag kan vara pigg och alert så länge som möjligt. Sen är det en utmaning att se vad man kan lära sig egentligen. Annars är jag trött. Var ju hos gynekologen i tisdags för att kolla upp vad som är fel när jag blöder som jag gör vid menstruationerna. Sista mensen här tar ju rekordet. Jag har blött mycket och länge. Känns som den aldrig tar slut. I morgon är det två veckor sedan jag fick den och jag har fortfarande kvar lite grann. Jättejobbigt. På ultraljudet, som hon gör såg hon att jag fortfarande har kvar polypen i livmodern som jag hade sist plus ett myom. Myomet var två cm sist och nu var det sex cm. Det är troligtvis båda dessa som utgör källa till extra blödningar. Hon rekomenderade

Söndag den 1/12-2019 ADVENT! Ja så var det första advent. Det har varit en bra dag. Vi har städat, handlat, prommenerat och sen har jag bakat bröd till broccolisoppan, som jag senare gjorde till middag. Efter middagen klädde barnen granen och jag och Niklas åkte iväg för att köpa en ljusslinga till den. Vi fikade adventsfika och det var så mysigt och härligt att umgås med familjen och alla var glada och jag njöt.

Lördag den 23/11-2019 Morgon. Lediga. Önskar att jag kunde ha vaknat på ett bättre sätt. Var orolig över min konstiga mens. Att det ska vara något onormalt. Att det är cancer. Satt och såg på ett program som hette Heal igår kväll. Det handlade om det här med tankar och tron och vilka känslor som är undertryckta och att de kan skapa sjukdom i kroppen. Då blir jag alltid lite   rädd. Jag vet precis vad de menar. Jag förstår och känner igen sambandet mellan tankar och känslor och hur man mår. Jag vet att min inställning betyder mycket. Om jag kan släppa motståndet och slappna av och tänka what ever, det är lugnt, så mår jag genast bättre än när jag stressar upp mig med jobbiga tankar som handlar om what if. Men det svåra är att kunna styra detta själv. Att inte bli uppslukad av omedvetna tankar, som drar igång hela maskineriet utan att jag hinner med. Att kunna tänka och känna rätt och det ska kännas äkta, på riktigt. Att liksom lura sig själv. Hur gör man det? Det låter så lätt

Torsdag den 21/11-2019 I dag fortsatte jag min intention att lära mig så mycket som möjligt. Jag började med att sätta mig och läsa igenom fakta som jag länge tänkt ta mig igenom men som bara blivit liggandes. Nu bara tog jag tag i det och jag blev så inne i mitt läsande att det som snurrade snart inte besvärade mig längre. Jag gjorde det jag ville och tänkt, lät inget hindra mig, och känslan av att göra det jag vill rakt av, utan begränsningar, som bara får mig att må sämre, är underbar. Sen under eftermiddagen fick jag några utmaningar genom ärendehanteringen och på fikarasten hade vi det roligt och trevligt ihop. När jag känner mig glad och positiv och vågar bjuda på mig själv så blir det så himla roligt. Livet leker. Jag drabbas då och då av mörka orostankar när jag mår bättre, som får mig att må dåligt av att må bra. Jättekonstigt. Men det är så ibland. Jag är så ovan att må helt bra att det blir en obehagskänsla på nåt vis. Jag börjar tänka på att det inte kommer att hål

Onsdag den 20/11-2019 Ja tänk vad saker kan förändras när man verkligen ändrar sin inställning. Idag har varit en riktigt bra dag. Den började ungefär som igår men jag hade ändå bestämt mig för att komma igång och jobba. Efter niofikat gick jag och tränade. Jag prövade en ny träning då jag varvade kort konditionspass med styrkeövningar. Det tog på bra och kändes kul att göra något annorlunda. Jag kände mig glad efteråt. Sen efter lunch satt jag med i en analysgrupp och kände att jag både lärde mig massor och även kunde bidra med förslag. Sen satt jag med Katta och hon visade mig lite nya transaktioner också. Tänk att det gör så mycket när man känner att man utvecklas, gör något nytt, varierat och man känner att man deltar och bidrar. Jag har verkligen inte känt det på sistone eftersom jag mest suttit på mitt kontor och det har varit jättelite ärenden i inkorgen. Jag har liksom inte kunnat ta tag i något seriöst och det har ju i nte heller känts bra. Så idag var ett lyft. Det h

Söndag den 17/11-2019 En dag utan något särskilt inplanerat. Vi började med en promenad. Det var bara fyra grader kallt och lite snö i luften. Ganska härligt och friskt. Det är mindre sällan som vi går på promenader nu för tiden och jag saknar det. Jag blev lite slut efteråt. Fick lite kraft efter lite lunch. Sen har vi handlat, jag har bakat en banankaka av några gamla bananer och sen har vi mest sutttit i soffan och bara varit. Jag kände mig lite rastlös och uttråkad ett tag. Jag känner att jag måste engagera mig i något. Tidigare lät jag det nya jobbet ta all min kraft och det var ok att inte orka engagera sig i så mycket tankekrävande hemma, men nu känner jag att det saknas något. Utan stuga och det miljöombyte som den innebar, blir det lätt långtråkigt. Igår var vi till Andre och Lisbeth på middag och det var trevligt. Men jag tror jag behöver hitta något eget kreativt som ger mig glädje och tillfredsställelse. Jag kanske får meditera på vad😊

Tisdag den 12/11-2019 Igår när jag mediterade så bestämde jag mig för att ställa en fråga till Universum. Jag frågade hur det blir med huset i Harads? I morse när vi åt frukost kände jag starkt att nu är det dags för mig att höra mig för med Torgny hur det går med allt. Det kändes rätt. Då får vi ju i alla fall veta vad som är på gång, OM nåt är på gång och om det blir nåt husköp eller om han har ångrat sig. Inte nog med det. Idag på jobbet ringde telefonen och det var Sten som ringde. Han hade ett tips om en ledig fyra i hans hus. Jag hade ju nämnt för honom om att vi ev. letar efter en fyra i stan och han lovade höra av sig om det blev ledigt i hans hus eftersom han har en bra relation till ägaren. Det kändes ju också som ett tecken. Läskigt men otroligt spännande. Ikväll efter middagen ringde jag så till Torgny. Det var så konstigt, för jag såg att signalerna gick fram men jag hörde inga ringtoner. Jag provade två gånger. Sen smsade jag och frågade hur det gick med husp

Lördag den 9/11-2019 Sitter här hemma och dricker mitt kaffe. Har bakat en semmelkladdkaka till fars dag i morgon. Niklas önskade en sån, även om det är långt från semmeldags😊 Simon och Adina är här i helgen. Igår när de kom hem åt vi middag, drack rött vin och spelade fyrmansvist. I kväll åker de på middag hos Emma och hennes kille. Vi äter mat och tar det lugnt vi andra. I morgon gör jag palt innan de åker hemåt igen. Har försökt göra en mat lista med lite nyttigare mat. Det är svårt, för det känns inte gott. Men jag antar att det handlar om att vänja om sig. Smakerna är annorlunda, men jag tror att jag kommer att må bättre, känna mig piggare och kanske slippa reumatisk senare i livet. Jag vill så gärna börja planera för huset i Harads. Jag vill röja här hemma för att veta att vi ska flytta framöver. Längtar efter att han ringer. Jag har bestämt mig för att inte ringa just nu. Jag väntar. Den som väntar på något gott.

Tisdag den 5/11-2019 JÄRN! Nu måste jag boosta mig med järn och vitaminer tror jag. Att jag är så himlans trött på kvällarna och inte har någon ork annars heller beror säkert på järnbrist. Jag brukar ju ligga lågt i hb och efter de här blodförlusterna som mina menstruationer innebär är det kanske inte konstigt. Idag när jag skulle träna på gymmet så drog pulsen iväg och jag orkade knappt träna färdigt. Kände mig helt slut, som om jag var sjuk eller nåt. Hoppas att det hjälper med järntabletter. Det känns inte så kul när man kommer hem från jobbet, äter och sen är man redo för sängen mer eller mindre.

Söndag den 3/11-2019 MÖRKER! Mörkret gör mig obehaglig till mods ibland. Det får mig att känna mig instängd, inte fri på nåt sätt. Så många tunga känslor, kopplade till minnen från i fjol och flera år innan det gör sig påmind. Det är svårt att skaka loss dem och ta nya tag. I morse vaknade jag före fem och låg och grubblade i sängen. Det ilade till i huvudet då och då, troligvis spänningar från nacken. Jag kom på mig med att tänka så mörka tankar hela tiden, om allt möjligt. Inte konstigt att man blir lite nedstämd. Det finns många saker som skrämmer mig. Som att bli sjuk, må dåligt, att det händer Niklas eller barnen någonting. Allting blir dessutom så obehagligt när man tänker på dessa saker mitt i natten. Så varför gör jag det? Gillar jag att plåga mig själv? Det är konstigt egentligen. Hjärnan gör allt för att skydda mig men det blir ofta på fel sätt. Så hur ska jag då vända detta? Jag måste hitta små saker i vardagen som jag kan se fram emot. I morgon ska jag träffa

Lördag den 2/11-2019 ATT LYFTA BLICKEN OCH SLÄPPA TANKEN! Det har varit bra dagar ändå. Jag har haft svårt stundtals att koppla bort eller acceptera att jag har mycket yrsel, men har som utmaning att verkligen bli medveten om när tankarna börjar snurra. När jag börjar jämföra, analysera och försöka lista ut utgången av detta som plågar mig. Fastän jag vet att gåtan förblir olöst, i alla fall så kan inte jag lösa den genom att grubbla. Jag måste tvärtom lämna tankarna, utgå från där jag är, ta det jag har och göra det bästa av det. Jag måste lyfta blicken och gå framåt. Mot mina mål, göra det jag hade tänkt, det jag vill och mår bra av. Det är det enda rätta, den rätta vägen. Det vet jag. Igår hade vi en trevlig kväll med Jenny och Jonas. Gustav kom också och vi spelade spel ihop, båda familjerna. Jättetrevligt. Vi gjorde porterstek och hasselbackspotatis. Jenny hade gjort en efterrätt. I dag ska vi åka till Älvsbyn och hälsa på pappa. Vi tar med oss pizza och bjuder.

Torsdag den 31/10-2019 Somnade före klockan nio igår kväll och har sovit som en stock. Det var skönt. Vaknade strax efter sex. Jag har inte samma dygnsrytm som resten av familjen precis, så här sitter jag ensam. Fast det är ganska skönt ändå. Jag har kokat kaffe, ätit frukost och tittar på min favoritserie Downton Abbey. Idag blir en lugn dag, kanske lite röj och städa, umgås med barnen. Kanske kan vi äta och ta en spelkväll tillsammans. I morgon kväll ska vi äta middag med Jenny och Jonas. Jag har verkligen påverkats av mörkret och tidsomställningen i år. Jag saknar så våra helger i stugan, när vi kom iväg och bytte miljö, flydde vardagen liksom. Det blir inte samma sak. Om jag ändå fick börja drömma om våran egen stuga. Men Torgny har inte ringt ännu och jag fattar inte varför det tar sån tid. Vi kommer ju aldrig att komma till ett avslut. Har han ångrat sig om affären kan han ju höra av sig och berätta det i alla fall. Hatar att inte få veta, bara vänta. Men jag ska försöka

Onsdag den 30/10-2019 Det har varit bättre fart på jobbet i veckan och jag har mått bättre. Det är roligare och jag känner att jag utvecklas. Det går liksom i stötar. Ibland känns det som att jag inte fattar någonting, och sen helt plötsligt så ramlar poletten ned och det känns som jag är hyfsat med i alla fall. Det har blivit så oerhört mörkt på sistone. Hade glömt hur fort det går. Känns nästan klaustrofobiskt att det blir såhär. Jag känner mig instängd. Jag sov inte bra i natt. Hela veckan har jag somnat supertidigt, varit så himla trött. Men igår när jag skulle gå och lägga mig fick jag värsta ångesten, de där katastroftankarna om att inte kunna sova. Minnen från jobbiga, vakna nätter smyger sig på. Men jag gick upp strax efter tolv och tog en ipren och efter det somnade jag nästan direkt. Är så tacksam för det. Jag fick mens i morse, så det var säkert det också. Jag vill försöka hitta ett verktyg att använda mig av för att kunna bryta den onda cirkeln av tankar och känslo

Söndag den 27/10-2019 KALAS! Det som jag var mest nervös inför igår, lasergame, var det roligaste. Så pulshöjande och spännande att springa omkring och skjuta på varandra som när man var liten och sprang omkring på sommaren med laddade ketchupflaskor. Hela förmiddagen satt jag och tittade på Bachelorette och det var faktiskt kul. Det var länge sedan jag fastnade i en serie och sträcksåg sådär. Vi har haft fullt upp med stugan och annat, har inte funnits så mycket tid att lägga på sånt. Idag har vi kalas för Elliot. Jag känner mig lite seg och gungig, men det var länge sedan vi träffade släkten. Det ska bli kul att träffa dem. Pappa visste inte om han skulle kunna komma, men han skulle höra med Tomas om han kunde följa med och skjutsa. Det börjar bli jobbigare för honom att ta sig. Min lilla pappa. Jag erbjöd att vi kunde hämta och skjutsa honom, men det ville han inte.

Lördag den 26/10-2019 Morgon. Vaknade först av alla. Gjorde mig en god frukost och satte mig framför ” The Bachelor” . Det är skönt ibland att bara vara, koppla bort intellektet, haha 😊 Idag är en rolig dag hoppas jag. Ska få vara med familjen, Jenny och Jonas och deras barn, jag ska försöka släppa loss, vara modig och leka. Det är det man gör på   Alcatraz och det är precis vad vi alla behöver ibland. Få vara barn.

Lördag den 19/10-2019  STOLT! Nu sitter jag här på hotellet med Adina. Igår var en jättebra dag. Jag är så stolt över mig själv. Jag flög ned på morgonen, deltog i utbildningen och jag hade verkligen inställningen att jag gör det jag vill, och jag klarar av det oavsett hur jag mår. Från början var det jobbigt med snurryrsel som drog och irriterade mig, men jag kunde släppa fokus från det och bara vara. Jag kunde prata och umgås med Ulrika, som kom med från Arboga, och jag fick ut en hel del av utbildningen också. Sen träffade jag Adina i stan. Vi hade bestämt oss för att beställa pizza, köpa vin och äta på hotellrummet. Jag hade ju stigit upp   rätt tidigt. Det var rätt val .vi hade jättemysigt, pratade och pratade och åt. Vi gick och la oss rätt tidigt. Nu är det morgon och vi ska strax gå på stan och kolla på det där palatset som ligger i stan, som jag velat se ett tag nu. Återkommer om det. Åh jag är så nöjd med helgen. Lördagen blev fantastiskt bra. Morgonen börjad

Torsdag den 17/10-2019 PISS! Vad ska jag lära mig av detta? Av att må piss hela veckan, särskilt de här två sista dagarna. Det har snurrat i huvudet hela dagarna, utan paus. Jag har mått dåligt när jag jobbat, ätit, skitit, pratat med folk, skrivit, sett tv, you name it. Som vanligt gör just den här yrseln mig frustrerad. Så pass att när jag inte fått någon vila på hela dagen, som idag, vill jag bara gråta, gräva ned mig i en grop och dö! Ja, så känns det i alla fall. Det är ju inte första gången det känns såhär, men varje gång blir jag så oerhört orolig att detta inte kommer att gå över. Fast jag innerst inne vet att det ALLTID går över. Jag funderar över varför jag mår såhär just nu? Jag känner mig glad och stolt över allt som jag har vågat göra på sistone, är det tacken liksom? Eller är det knoppen fortfarande som stretar emot och tycker att det går för fort, att jag ger mig ut på okänd mark för ofta. Vad vet man. Eller finns det en mening? Jag blir hur som helst oerhört t

Måndag den 14/10-2019 NY RESA! Ny vecka. Just nu väntar jag. Väntar på att Torgny ska höra av sig så att vi kan börja planera. Har så många planer för eventuell stuga, för renovering här hemma, en eventuell lägenhet. Jag vill bara veta så att jag kan sätta igång och drömma. Just nu står allt på vänt. Jag saknar att åka iväg på fredag kväll, komma bort från vardagen. Särskilt nu när det börjar bli mörkt tidigt på kvällen och man hamnar i soffan efter middagen och bara inväntar natten. Känns lite tråkigt efter ett hektiskt halvår, då vi haft ganska fullt upp. Det blir liksom svårt att ta sig för nåt. Just nu funderar jag över om jag ska åka på en utbildning i Stockholm nu på fredag. Det är den där sm9 utbildningen, som jag ska gå, men det var kort framförhållning och eventuellt skulle det komma andra utbildningstillfällen senare. Men Ulrika från Arboga skulle gå nu på fredag, och det hade ju varit kul att gå med henne och samtidigt göra bort den istället för att vänta och

Tisdag den 8/10-2019 Så ligger jag här i sängen på hotellet i Arboga. Jag gruvade mig så himla mycket i morse och på jobbet innan jag åkte iväg med taxin mitt på dagen. Men allt har gått enligt plan och jag är så himla stolt och glad över mig själv. När jag väl åker iväg känner jag mig ganska lugn och trygg. Nu är jag trött. Värmedynan, som jag tog med i resväskan och som tog så himla stor plats har gått sönder. Typiskt. Jag som verkligen behövde den för nacken, som är stel och gör ont. Men det går nog bra ändå. Funderar på att sova strax, även om klockan bara är kvart över åtta.

Måndag den 7/10-2019 UTMANING! Jag har varit orolig idag för resan i morgon. Många saker känns läskiga. Dels att resa själv, hitta rätt tåg och plats, lita på min egen förmåga att klara mig själv i sånna här situationer. Dels känslan av att vara så långt hemifrån, ensam, utan mina nära och kära. Men jag ser det som en oerhörd utmaning och något jag växer av. Jag ska ta med mig datorn så att jag kan skriva lite grann när jag kommer fram till hotellet.

  Onsdag den 2/10-2019 Det blir mörkt klockan sex. Nu gäller det att hitta guldkornen i vardagen. Något som lyser upp mörkret.

Tisdag den 1/10-2019 HÖST! En blåsig, mörk höstdag när löven, som var så röda och gula och fina, blåser bort och lämnar träden kala och fula. Symboliserar lite grann hur jag känner mig idag med pms och lite sömnbrist. Det är tredje natten i rad som jag sover dåligt. Jag vaknar en gång i timman första halvan av natten, har ont ovanför vänstra ögat, hoppas att det är spänningshuvudvärk efter för mycket styrketräning och inte en hjärntumör. Det var en seg dag på jobbet också. Vansinnigt seg. Ibland är det så otroligt långtråkigt och lite att göra. Saknar Niklas också. Ska bli kul att han kommer hem så vi kan hitta på nåt kul, dela på allt jobb här hemma, planera stugan. Amelia ringde till Sofia och undrade om hon ville följa med på badet. Jag blev så lycklig. För hennes skull och för min skull. Jag oroar mig för att hon är så ensam. Igår när jag mediterade frågade jag vad jag kunde göra för att hon skulle få mer kompisar. Hur jag kunde stötta? Jag pratade med Niklas p

Måndag den 30/9-2019 PIRRIGT! Nu börjar jag längta efter Niklas. Det har gått rätt bra fram tills nu. Förra veckan hade jag fullt upp och den gick fort. Sen kom helgen och Adina har varit hemma. Jättemysigt. Vi har shoppat, ätit gott och umgåtts hela familjen förutom Niklas. På jobbet idag har jag bokat en resa till Arboga nästa onsdag. Då ska jag lära mig lite mer om ett ärendehanteringssystem som heter sm9. Det är pirrigt eftersom jag åker ner själv, ska åka till Centralen, byta till tåg till Arboga. Men som sagt…jag utmanar mig själv, om och om igen. Det blir kul.

Fredag den 27/9-2019 ÄNTLIGEN! Igår kväll ringde Niklas från Stockholm och berättade att Torgny hade ringt. Äntligen! Han hade positiva besked. Torgny hade tagit dit en egen mäklare för en andra bedömning och han hade sagt samma sak som vår mäklare. Huset är inte värt en miljon i det skick det är nu och det måste finnas en tomt på huset om någon ska kunna låna pengar för att köpa det. Så han ska stycka av tomten, men eftersom det kan ta två år så får vi börja med att hyra den. Sen ska vi skriva en lista på allt som vi vill ska ingå och vara klart och komma överens om ett pris. Jag blev så glad. Jag hade tänkt innan att om det inte blev den stugan så var det inte meningen. Ändå känns det lite läskigt. Det här med barnen, att de inte vill vara där så ofta, gör vi rätt val just nu. Ska vi åka och resa med dem istället? Blir det snålt med pengar? Kan vi bo kvar i huset? Var ska vi bo annars? Kan jag över huvud taget bo i lägenhet? Jag som är så lättstörd av ljud. Men när Niklas

Torsdag den 26/9-2019 Det känns bra i livet. Igår var jag med jobbet på Rödbergsfortet på en guidad tur som avslutades med middag. Det var jätteintressant och trevligt som vanligt att göra något tillsammans med mina kollegor, som jag börjar känna mig tryggare och mer bekväm med för varje dag. Det har känts lite segt med arbetsuppgifterna i början av veckan eftersom vi haft lite ärenden i inkorgen och de andra har haft sina projekt, men nu har det kommit igång lite och det känns bra igen. Det är viktigt på ett jobb att det finns jobb och vettiga saker att göra hela tiden, annars tappar man fart och lust. Men det är svårt när man som jag är beroende av andras jobb också. Skickar inte de in ärenden, har jag inget jobb. Ikväll blir det städning efter middagen. Jag får se hur mycket jag hinner nu när jag är själv. Men toaletterna får jag prioritera och sen resten om jag orkar, annars tar jag de i morgon. Jag ska inte hämta Adina förrän klockan nio på Kallax i morgon kväll.

Tisdag den 24/9-2019 Jag fick just en skön känsla i kroppen. Har mediterat nyss och det kändes bra. Som en skön trygghetskänsla, en känsla av att allt blir bra. Inte för att det är dåligt. Men att jag klarar av allt som kommer i min väg. För att jag är trygg, för att jag vet att livet är fullt av upp och ned men att allting går över och i slutändan är det min inställning till saker och ting som händer som avgör hur jag mår när det händer. Jag har ett val. Jag kan välja om jag vill vara glad eller ledsen eller arg genom min inställning. När känslor tar över mig och jag känner mig nere eller arg, kan jag ändå välja hur jag ska agera. När jag agerar som jag vill istället för hur det känns inom mig får jag den där måbra känslan. Som att jag bestämmer över mitt eget liv. Jag är inte slav under omständigheter eller andra människor. Är inte det frihet? Igår när vi lämnade tillbaka nycklarna till Anneli så överväldigades jag över hennes känslor när hon fick tillbaka sin älskade st

Onsdag den 19/9-2019 DEPP! En deppvecka. Måste få finnas såna också som kontrast så att man uppskattar det goda i livet. Det är höst på riktigt, några fulla veckor av utmaningar och äventyr, som alla fått mig att växa, är över. Det är vardag på riktigt. Till helgen städar vi ur stugan och lämnar tillbaka nycklarna. Ingen mer helgsemester på länge. Vi har inte hört av Torgny angående stugan i Harads heller, så just nu står vi ovissa inför framtiden vad gäller drömmen om en egen stuga. Jag känner mig mer vinglig på jobbet nu än jag gjort på länge. När jag kommer hem snurrar det runt i huvudet. Yrseln återspeglar hur jag mår i övrigt och hur det känns med allting annat runtomkring mig just nu. Jag är trött. Men se det kommer ljusare stunder. Fastän mörkret lägger sig ute.

Söndag den 15/9-2019 Hemma efter tre dagar i Örebro och två dagar i stugan. Kom hem med flygtaxin klockan halv fem, snabbpackade bara det viktigaste och sen åkte vi vidare till Övre Tväråsel. Vilka roliga, spännande dagar. Det gick jättebra i Örebro. Det gick bra på cermonin och att sova med Katarina. Jag är så glad och tacksam att allting känns så bra. Livet flyter på liksom. Nästa helg blir den sista i stugan. Vi har tagit hem massor av saker redan i helgen, så nästa helg blir det till att städa ur och lämna över nycklarna. Vilket halvår vi har haft. Stugan har verkligen varit ett lyft. Den har bekräftat att det är precis vad jag behöver. Det där miljöombytet på helgen, de små semestrarna i vardagen som gör att man längtar hela tiden. Det är underbart. Nu väntar vi bara på besked från Harads. Blir det inget där så får vi vänta till nästa år. Då kommer nya möjligheter. Det ska kännas rätt på alla sätt. Det enda bekymret just nu är Sofia. Hon är lite ensam och har hamnat l

Lördag den 7/9-2019 JAG-FILOSOFEN! Sitter här och håller tummarna för att jag får mens idag. Då hinner jag göra bort de där jobbiga första dagarna då jag blöder så mycket och måste springa på toaletten en gång i timman. Det kan bli lite jobbigt när vi är i uniform, uppställda bland 1500 andra i en lokal med få toaletter en hel dag. Det är så besvärligt när man måste gruva sig för mensen. Den kommer ju rätt ofta ändå, och som det är nu så begränsar den mig och jag känner nästan att jag inte kan deltaga i vissa akitviteter om jag har ett val. Men jag hoppas som sagt att den kommer igång i helgen så jag hinner göra bort de där första jobbiga. Niklas jobbar hela helgen. Jag och Sofia ska gå på bio mitt på dagen och se Toy Story. Det är det enda som är inbokat. Annars har jag såklart en massa saker i mitt huvud som jag tycker att jag borde hinna med, som träna, städa och lite sånt. Tvätta måste jag hur som helst så det har jag redan börjat med. Den här veckan har varit jätte

Torsdag den 5/9-2019 Jag känner mig så lycklig. Jag trivs så bra på mitt nya jobb och nu känns det som det gjorde för flera år sedan; jag kan se fram emot att gå till jobbet. Jag lär mig hela tiden nya saker, lär känna nya människor, utmanar mig själv på alla vis. I kväll har vi ätit surströmming efter jobbet. Vi var inte jättemånga från huset men ändå. Vi har också fått besked från mäklaren. Han kunde inte ge något skrifltligt besked eftersom att det var så många om och kanske, bla vad gäller tomten och hur det kommer att bli när det är färdigställt. Men i det skick som det är nu är huset värt ca 500 000 kr eftersom det inte är färdigställt, det finns inget garage och inte ens en tomt att stå på. Så Niklas har ringt till Torgny ikväll och pratat med honom om att vi inte kan låna en miljon eftersom huset inte är värderat till mer än hälften och att vi måste komma överens om ett lägre pris och även vad exakt som ska ingå i priset. Det känns forfarande spännande och som att vi