Torsdag den 23 november 2017
HOPE!

Undrar hur många gånger som jag suttit på jobbet och gråtit på toaletten? Efter vårat möte idag med Jonas från Hr då jag kände en tomhet och en uppgivenhet, så känner jag trots allt hopp. Inte hopp om att vår grupp kommer att förenas och att vi kommer att få en bra arbetsmiljö där vi står idag, men hopp om att något nytt, spännande står för dörren. Den kommer att öppnas och jag är redo att möta vad än som väntar mig. En pirrande, skön känsla. Någon tar hand om mig och ser till mitt bästa, jag litar på att jag klarar alla utmaningar. Jag har stödet från min familj, en ny tro på mig själv, en lust att leva mitt liv mer fullt ut, en glädje att det finns en väg ut ur mörkret. Precis som min intuition försökte berätta för mig igår. Nu är jag ledig. Ska njuta i fulla drag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen