Söndag den 15 oktober 2017

 

Fredagen var jättebra. Äntligen ledig själv. Jag tog verkligen till vara på tiden. Jag städade inte, som jag borde ha gjort. Jag tränade, mediterade och skrev. Tro det eller ej men jag har äntligen börjat skriva på något som jag tror blir bra. Till att börja med är det en terapi för mig, eller rättare sagt en vision av mitt liv. Det är lika roligt som jag kommer ihåg det från min barndom. Lyckan att hitta på. Orden bara hoppar ut ur mina fingrar, jag tänker inte ens. Flow. Jag har lärt mig att det är då man jobbar utan tankar, i det omedvetna liksom. Direkt man börjar fundera hur man ska skriva, eller hur det blev så blir det knepigare att få ihop det.

Men jag kastas fortfarande mellan jobbiga och bra dagar. Det är lika svårt att ta de jobbiga. I dag är en sån jobbig dag. Jag får nog mens snart så mitt humör är dåligt. Irriterad och svårt att släppa saker. Hur många lager har jag? Healingen kör jag nu varannan dag. Jag tror ändå att mina visioner och healingen har fått mig att äntligen hitta tillbaka till skrivandet. Jag tror att det kommer att läka mig. Bland alla andra saker. Ibland när jag mår helt bra så får jag ångest. En jättejobbig känsla i magen. Jag tror att det är mitt ego som tycker att det känns obehagligt. Ovant. Får mig att känna att jag liksom inte förtjänar det. Fast det gör jag. Jag måste lära mig att känna att jag är så mycket mer. Jag är någon utan min yrsel. Och den jag är innerst inne förtjänar det bästa.

Mitt mål är att må bra, vara lycklig och lugn. Finnas där för min familj, skriva, meditera, njuta. Jag har inga dyra visioner. Allt är gratis. Jag vet att jag kommer dit.

Men när jag tänker efter har jag verkligen utvecklats. Bara det här med mitt skrivande. Jag får nya idéer hela tiden. Jag utmanar mig själv hela tiden. Jag tänker på att vara närvarande när jag mår dåligt. Jag öppnar upp mig mer inför andra. Jag vågar vara mig själv mer, tror på mig själv och min förmåga. Jag är tacksam för många saker. Jag försöker visualisera min dag.