Måndag den 7/1-2019
ÄNNU EN BRA DAG!


Jag mår bättre. Jag har lyckats hitta en stillhet, en visshet och en acceptans som gör att jag kan låta allt vara som det är och ända leva mitt liv. Det är svårt ibland, igår kväll innan jag somnade snurrade det i huvudet och jag kände mig misslyckad, besviken. Hela dagen hade varit i en uppåtgående spiral, sen känns det som att man blir slagen till backen på en gång. Så orättvist. Fast jag vet att det går upp och ned. Den vissheten är bra. Den får mig att inse att mina besvär inte är konstanta. Jag styr inte över dem och jag är inte dålig eller misslyckad heller när jag mår sämre av någon anledning. Men jag är stolt över mig själv för att jag har lyckats ställa mig upp ännu en gång. Jag blir bättre och bättre på att släppa taget, inte hetsa upp mig och oroa mig i förväg för saker som jag tror ska hända.

I dag i Heden gick det bra. Jag kunde jobba riktigt bra och jag är så tacksam. Jag behövde den medvinden för att på riktigt kunna släppa mina orostankar på att jag inte längre orkar jobba. Det vet jag innerst inne att jag kan, men jag måste också acceptera och notera mina oroliga tankar, jag måste inte handla på dem, jag kan observera dem.

Jag har blivit förkyld också. Riktigt förkyld. Jag kommer att jobba i Heden i veckan, kanske åker jag till Luleå någon dag, lunchar med Maritha. Det vore så himla kul. Nästa vecka ska jag ta kontakt med Åke och höra med honom när det passar att komma till honom och hur länge jag behöver stanna. Det blir pirrigt. Skrämmande att åka själv. Men en utmaning. Verkligen.