Lördag den 22/12-2018
STRAFF ELLER TILLFÄLLIG SVACKA?


En tung dag. Kanske för att jag har pms, eller för att det har gått tungt lite för länge, det har varit för få ljusglimtar på sistone. Känns som om det går tungt för länge nu. Jag behöver en öppning, en ljusning. Jag ser inte de bra stunderna längre, de överskuggas av de sämre. Besvikelsen är för stor. Jag har suttit hela kvällen och pratat med Niklas om hur det känns, om hur jag vill ge upp, inte leva ibland. Han har försökt att peppa mig och få mig att må bra, men jag har bara ältat det jobbiga. Nu gick han och lade sig. Min negativa energi påverkade honom. Jag är medveten om att jag påverkar alla i min omgivning just nu och jag har så svårt för att ändra på detta. Niklas fick mig dock att inte ge upp. Att inte se denna svacka som ett straff , utan som en tillfällighet och att långsiktigt så kommer min strategi att ge mig det liv jag önskar. Jag ska fortsätta att sikta högt, att göra det jag innerst inne vill och som ger mig glädje, oavsett. Jag måste tro att det är värt det.