Söndag den 29/10-2018

UTVECKLAS MERA!

Sitter upp i mörkret alldeles själv. Klockan är snart halv sex ny vintertid, egentligen är den bara halv fem. Jag har varit uppe en och en halv timma redan. Funderar på att gå på en promenad. Vi ska åka till Boliden idag till My och hennes sons dop. Vi måste köra två bilar så jag får köra forden. Jag tycker inte om att köra så långt, särskilt inte när det kommer att hinna bli mörkt på kvällen men jag ska försöka vara så positiv jag kan och inte älta att jag inte kan eller inte orkar, att jag kommer att bli yr osv. Jag läste en artikel om självreflektion och hur viktigt det är för ens välmående. Då tänkte jag på den här dagboken eller vad man kan kalla den. Den är viktig för mig. För att kunna se min utveckling och liksom bolla funderingar med mig själv så att jag kommer fram till kloka slutsatser. Jag fick lite tips på vad man kan ta upp varje dag som en stående punkt:

1.       Vad är jag tacksam för just nu?

2.       Vad går bra? Vad kan gå ännu bättre?

3.       Vad ska jag börja med under den kommande perioden? Vad kommer jag att sluta  och vad ska jag fortsätta med?

Om jag då börjar med

 Punkt 1. Jag är tacksam för min familj. För mina underbara barn och för möjligheten att få vara med dem och känna att de också uppskattar min och Niklas samvaro. Att jag får vara mina barns trygghet och stöd och jag är så tacksam för mindfulness som förändrat mig och fått mina relationer att blomstra mer och mer för varje dag.

Punkt 2. Det går bra för mig att acceptera och leva med yrseln, jag har insett att jag kan göra vad jag vill och känslan av att leva som jag vill med allt vad det innebär, att begränsa mig så lite som möjligt, överträffar allt. Sen kan jag alltid utmana mig själv ännu mer. Idag står jag inför en utmaning där jag har satt en stämpel på mig själv att jag inte kan köra så långt, att jag blir spänd och får yrsel, för att så har det varit allt för många gånger. Men så måste det inte vara, och möjligheten att få träffa My och hennes lilla pojke och fira hans dop tillsammans med släkten är fint och det är så värt det att köra bil i två timmar för det. Jag kan även där fokusera på det roliga, det som ger mig lycka och tillfredsställelse och inte på den jobbiga biten.

Punkt 3. Jag ska börja med att försöka äta nyttigare och bättre och komma igång mer regelbundet med träning. Jag har sura uppstötningar och  min mage mår dåligt av all skräpmat. Jag ska sluta med att vara rädd för vad andra ska tycka om mig, bara våga vara mig själv fullt ut. Jag är ju rätt fantastisk. Jag ska fortsätta att försöka vara mig själv fullt ut så mycket som jag kan. Jag känner att när jag vågar vara mig själv på riktigt, så strålar jag och det märker alla runtomkring mig.

Jag är stolt över mig själv för att jag tog en långpromenad själv i morse innan världen ens hade vaknat. Jag har mediterat och återigen lämnat över till universum jobbet på försvarsmakten. Jag kommer att få det. Helt säkert nu. Det är ju helt fantastiskt. Tänk vilka bra förmåner; ett nytt, intressant utmanande arbete, nya trevliga arbetskamrater, nära till jobbet, träna på arbetstid, mera semesterdagar.