Fredag den 28/4-2017 
GLÄDJE SMITTAR AV SIG!

Ledig äntligen. Jag har jobbat mina vanliga 11 dagar när jag har jour men känner mig ovanligt trött och slut i både kropp och knopp. Det har hänt mycket runt omkring. Adina har haft kalas och fest och vi har campat på jobbet, hemma renoveras det för fullt men verkar vara nästan färdigt nu. Igår efter middagen städade vi upp ordentligt i hallen och den stora toaletten plus resten av huset så att jag ska kunna slappna av idag. Vaknade dock redan klockan kvart över fyra med dunderhuvudvärk. Har haft besvär med halsbränna i några dagar nu, vilket jag inte brukar ha särskilt ofta, och därför drog jag ned på kaffedrickandet igår. Kanske lite för mycket. Det blev bara två koppar på förmiddagen. Huvudvärken försvann när jag drack en kopp kaffe klockan fem i morse.

Efter det gick luften ur mig. Har känt mig vinglig på morgonen. Skjutsade Niklas till jobbet och hann precis hem för att köra en tyst meditation på en kvart innan barnen skulle väckas. Att stanna upp och möta det som händer i kroppen, när jag känner mig sämre med yrseln är precis tvärtom mot vad jag alltid gjort. Instinkten är att springa iväg, rusa omkring, fly, göra motstånd med hela min kropp och hela min knopp. Det känns skönt att stanna upp. Det är inte farligt. Framsteg. Idag ska jag njuta av tystnaden. Så gott det går. Samuel och Adina är hemma på förmiddagen. Klockan kvart över två har jag polycom möte angående arbetsmiljön på jobbet. Det är ett uppföljningsmöte efter det som var i Luleå för två veckor sedan. Då får jag veta vad som är planerat.  

Jag har märkt en sak. Vissa dagar när jag åker till jobbet känner jag mig relativt positiv. Jag har blivit peppad av det här med att vara här och nu till exempel. Att man bara kan göra något åt jobbiga situationer i nutid. Man kan välja att säga hur man känner, göra något åt det som är just då, eller välja att släppa och acceptera. Det går inte att göra något i en framtid och gör ingen nytta att älta det som varit om det inte leder till något konstruktivt. Så ibland går jag till jobbet med en känsla av att släppa det som varit, bara uppleva nuet som det är, försöka vara mitt bästa jag, trots att det känns lite tryckt och obehagligt. Jag försöker vara snäll och omtänksam. De dagarna är ju alltid mycket bättre. Man blir bemött på ett annat sätt. Mitt glada sätt smittar av sig lite grann. Det kanske inte suddar ut allt men om man fokuserar på just nu. – Vad är problemet just nu? Då inser man ju att det sällan är nåt problem som inte är större än att det går att göra något åt eller så kan man låta det vara. Hur som helst mår man bättre när man har den inställningen än de dagar då man går till jobbet med tungt sinne och känner att alla och allt är emot en. Det som känns jobbigt hur som helst är att det är grupperingar och man känner sig utanför när de som är i ” min grupp” inte är där. Det måste vi jobba med. Det hoppas jag också kommer att ingå i planen som ska redovisas idag. Spännande.

 

Ibland när jag är ledig efter att ha jobbat länge, som idag, och jag är känner att jag helst inte vill göra någonting men ändå hela tiden ser saker som jag ”borde” göra händer saker inom mig. Jag tror att jag känner skuldkänslor när jag väljer att inte göra ”bordesakerna”. Jag kan inte slappna av och göra det andra utan att må dåligt. När jag mår dåligt, blir jag yr ganska ofta, och då känns de där ”bordesakerna” ännu mer jobbiga och svåra att genomföra. Yrseln gör mig rastlös, som jag tidigare nämnt, och då blir det att jag gör de där sakerna fast det är jobbigt och känns yrsligt. Detta i sin tur får mig att känna mig ännu sämre. Rösten i mitt huvud talar om för mig hur usel och dålig jag är som alltid har yrsel när jag ska göra nåt. Jag tror att det är det här som händer inom mig, om jag nu lyckats analysera mig rätt. 

Om jag från början hade kunnat göra det som jag vill när jag nu har möjligheten för en gångs skull och spara städ och plock till ett annat tillfälle. Om jag kunde unna mig det och känna att det var rätt beslut, hade varit skönt. Då slapp jag allt tumult och motstridiga känslor. Jag måste sluta vara så hård mot mig själv.