Söndag den 15/3-2020
PERSONLIG RESA!


Idag har jag varit effektiv. Jag har städat, slängt skräp, handlat och gått på långpromenad och klockan är bara halv ett ännu. Men stiger man upp sex så hinner man en hel del. Solen har varit framme ända tills nu fastän de hade lovat mulet hela dagen. Tacksam för det. Hann få mig lite solljus nu på promenaden. Det behöver man. Igår gick jag och barnen ut på isen och tog med lite fika och choklad och smörgås. Vi satte oss i solen och fikade och odlade lite fräknar. Det var jättehärligt och jag är så glad att även Elliot ville följa med😊

På kvällen gjorde jag lite god mat, som vi åt tillsammans med Samuel.

Jag pratade med Niklas mitt på dagen också. Det verkar som att de siktar på hemresa på torsdag. Det finns ju en hel del om och men pga omvärldsläget och Corona. De ställer ju in flyg lite här och där just nu men vi håller tummarna för att han kommer hem på fredag kväll. Vore ju fantastiskt. Känns lite jobbigt att jag inte vågar hoppas dock. Väntar och ser till han kommer iväg.

Summerar jag de här veckorna som han har varit borta så känns det såhär:

Det började lite skakigt med sjukdom och elände. Jag mådde dåligt i en vecka ungefär men vi klarade av det bra tack vare att alla hjälpte till och stöttade varandra. Barnen var underbara och servade mig när jag mådde som sämst. Jag lärde mig att jag klarar av såna här situationer också, bara man ställer in sig på att det ska gå bra och utgår från där man är, gör det bästa av situationen och vet att det går över. Jag känner nog att jag gick stärkt ut ur detta.

Sen har det mesta flytit på bra. Jag har roddat och planerat och haft en ganska mysig tid tillsammans med barnen. Jag har lärt mig att jag är stark. Att jag klarar det mesta, och annars finns det andra som kan hjälpa till, och även om jag saknar Niklas och hans sällskap och närhet så kan jag stå på egna ben hur bra som helst. Det har inte alltid varit en självklarhet för mig. Mina ben har gungat under mig och gjort min värld otrygg och osäker i dubbel bemärkelse. Jag har länge trott att jag varit beroende av Niklas eller någon annan. Att det finns så många saker i vardagen, som jag inte mäktar med. Men även om det skulle vara så, så finns det alltid genvägar, omvägar eller andra sätt att göra saker på. Ibland går det bra att hoppa över, det fixar sig ändå. Oftast klarar jag vad än jag bestämmer mig för, det handlar om att vara modig och våga. Att utmana sig själv, tro på sig själv. Vilken vinst ändå! Niklas har gjort en personlig resa, men även jag. Ska bli så spännande att få träffas och dela dessa med varandra.