Söndag den 1/3-2020

 SAKTA VÄNDER DET!


Igår var en av det jobbigaste dagarna på länge för mig. Jag mådde illa, hade fortfarande feber till min stora besvikelse. Fastän jag gick på smärtstillande mådde jag så dåligt att jag inte orkade vara uppe och göra saker. Jag orkade inte ens se mello andra chansen med barnen. Jag chattade med Niklas på kvällen och jag saknade honom så mycket. Igår kväll bestämde jag mig dock för att försöka sova utan ipren, jag hade ända bara lite feber. Jag vaknade flera gånger på natten och mådde hemskt illa, jag tog feber då och då men hade inte mer än 37,8 som mest. Det kändes skönt. Nu på morgonen känns det faktiskt ok. Har stigit upp och borstat tänderna och tagit på mig linser. Jag känner mig faktiskt tom lite hungrig. Igår hade jag noll aptit. Ville bara kräkas när jag åt. Jag drack nästan inget kaffe heller och det resulterade i att jag fick världens huvudvärk från ingenstans på kvällen. Jag kom på att det berodde nog på koffeinbrist, så jag fick gå upp och koka kaffe och tvinga i mig två koppar för att bli av med den. Hemskt att man är så beroende av kaffe egentligen.

Idag ska jag försöka se det positiva förändringarna. Jag ska försöka vara snäll med mig själv. Min kropp har kämpat fantastiskt bra, den gör sitt allra bästa och visst kommer det att bli bättre. Jag måste acceptera att det kommer att kännas vingligt och tröttsamt i början men jag kommer att finna krafterna. Jag mår inte illa hela tiden. Njut av det. Jag orkar vara uppe då och då. Njut av det. Se inte bara det jag ännu inte orkar eller kan göra. Det finns en anledning till det.



Jag har ställt in mig på att jag måste vara hemma från jobbet i alla fall på måndag och troligtvis också tisdag. Bara jag blir feberfri helt och hållet.

Vad har jag lärt mig av den här erfarenheten då? Jo att jag är starkare än jag tror. Att mina barn är fantastiska, det visste jag i och för sig redan, men de har fått växa och ta ansvar och ta hand om mig istället för tvärtom. De har gjort mat, handlat, skött om mig och idag ska nog Elliot få skotta också eftersom det kommit massor med snö i natt. Jag har lärt mig att jag ändå är ganska trygg utan Niklas. Att jag kan stå på egna ben och göra det bästa av en jobbig situation. Jag fixar det.

Jag har plockat ur diskmaskinen. Sen var jag tvungen att vila i en timma. Sen plockade jag ur den, och blev tvungen att städa ur kylen där det runnit ut äppelkräm genom flera hyllplan. Det var ingen lek. Kändes som ett maratonlopp. Jag blev alldeles svettig och totalt slut. Sofia har stekt blåbärsplättar åt mig och henne eftersom det var det enda som jag kände ett litet sug efter. Aptitet är inte riktigt tillbaka ännu, så jag kommer tillbaka sakta..sakta känner jag. Men att man blir såhär slut är ju galet.

Annars blir det nog en lugn dag. Ska njuta av att inte må så illa hela tiden. Att vara feberfri och sen göra små ryck när jag orkar. Det finns att göra här hemma efter fem dagars sängliggande. Skulle behöva byta i sängen min och städa ur sovrummet, toaletterna och lite sånt. Men som sagt. Jag tar lite grann i taget.

Nu är klockan tre. Jag har vilat massor. Känns som om jag kan sova hur mycket som helst. Orkar bara vara uppe ett tag. Sen vet jag inte vad jag ska göra. Har lite ont i nacken faktiskt av allt liggande och sittande. Men just nu finns inget alternativ. Önskar att jag fick tillbaka matlusten bara. Ingenting smakar gott fortfarande och kaffet måste jag som sagt tvinga i mig för att inte få huvudvärk. Nåja, det går framåt och jag är så tacksam. Allting går över. Så är det.