Onsdag den 26/2-2020
YNKLIG!


Usch så jag mår. Hostar, ont i knäna, illamående, huvudvärk och lite feber. Tack gode gud att jag inte fick lika hög feber som barnen dock. Ännu. Jag kan gå uppe ialla fall. Jag och Sofia blir hemma idag. Vi får roa varandra med lite serier och annat. Skulle tro att jag blir hemma resten av veckan. Jag kom inte ens ihåg när jag var hemma från jobbet och var sjuk sist. Jag brukar på sin höjd bli förkyld men utan feber och då jobbar jag. Tur att Sofia mår bättre, så hon kan serva mig lite😊

Niklas har kommit fram. Vi kan smsa med honom och det känns skönt. Då kan man kontakta honom när man vill. Det känns tryggt. Han har rest i ett och ett halvt dygn så han var ordentligt trött igår. Men nu hade han sovit nio timmar. Det blir spännande att höra hur det går, vad han får göra och vilka människor han träffar där.

Det som är bra med att må dåligt och vara sjuk är ju att då uppskattar man verkligen att bara bli frisk. Man har inga andra krav på livet och det är fantastiskt. Så nästa vecka blir förhoppningsvis en vecka i glädjen och tacksamhetens tecken. Sen har jag bett Adina komma hem nästa helg också. Vilken tur att det inte blev den här helgen. Hade ju inte varit lika kul om vi är krassliga. Förhoppningsvis kommer veckorna fram till att Niklas kommer hem gå relativt fort och snart är vi i varandras armar igen.

Åh my good. Jag tog en ipren och två alvedon för en timma sedan och nu har jag fortfarande 38.4. Mitt huvud spränger och jag känner mig yrslig och svag. Det här känns ju inte roligt alls.

Å så lite mens på det…jaja. Jag får ta en dag i taget.