Torsdag den 9/7-2020
HOPPFULL!


Ja, dagarna går. Nu är vi hemma igen från stugan. Jag har sovit gott ända sedans sist jag skrev. Det är intressant, hur man tror att saker och ting kommer att bli i framtiden, bara baserat på vad man varit med om, och sen blir det helt annorlunda. Så skönt att veta ändå, att alla dessa jobbiga tankar, som ständigt anar oråd, inte alltid har rätt. Det har väldigt sällan rätt om jag tänker efter. I det här fallet, lyckades jag distansera mig till mina egna tankar genom att tänka varje gång jag fick ångest och oro av en katastroftanke: - Jaha, nu har jag en tanke som säger: - Tänk om jag inte sover i natt heller! Den tanken är bara baserat på vad som hänt någon enstaka gång och ingen verklighet, det kan bli hur som helst. Jag väljer att vänta och se. Detta gjorde att jag blev lugn och tankarna slukade inte hela mitt väsen. Sen har jag mediterat serien: ”Sleep better, 7 dagar” på kvällarna. Den gör mig också lugn faktiskt.

I övrig mår jag sisådär. Jag kämpar ibland med ledsenhet och uppgivenhet över att det inte blev som jag tänkt mig i sommar. Men å andra sidan växer jag och tvingas återigen inse att inget i livet är säkert. Att det bästa man kan göra är att bara vandra upp och ned på livets guppiga väg och försöka göra det bästa av det som är. Att försöka vara tacksam för alla bra stunder, för det som man gör och som ändå gör mig glad. Som att vara med familjen i stugan, fixa till den så som jag drömt om.

Att kunna vara lycklig och tillfredsställd med livet även när omständigheterna inte är optimala måste ju vara livets prövning, men även livets högsta vinst. Jag prövas om och om igen i detta svåra och jag tycker att jag blir allt bättre på det. Jag lyckas se ljusglimtar, ta vara på de små ögonblicken, njuta av det som är viktigt och jag inser att äkta lycka kommer inifrån. När jag är lugn, fridfull och glad innifrån och ut så spelar det ingen roll vad som sker runtomkring mig. Jag lär mig också att jag kan göra en massa saker även när jag är yr. Tankarna, som ständigt dyker upp när jag mår sämre, drar ned mig och får mig att känna mig sämre än andra, ibland värdelös och olycklig.  Tankarna ,som talar om för mig hur mycket lyckligare alla andra runtomkring mig är som inte behöver dras med detta gissel, hur mycket lättare deras liv är än mitt. Men när dessa tankar dyker upp kan jag välja att distansera mig till dem och välja glädje. Jag kan säga: - Men de här tankarna är inte sanna, det är bara tankar som försöker få mig att känna mig mindre än jag är. Jag är precis lika bra och kan vara lika lycklig som alla andra. Yrseln gör inte mig till en sämre människa. Jag har ju till och med utvecklats och blivit en lugnare, mer omtänksam, mindre dömande och kärleksfullare människa p ga yrseln. Vilken vinst är inte det?