Söndag den 7 april 2024

 

Idag har jag kommit till en vändpunkt. Igen. Ibland känns det som jag måste nå botten först innan jag kan komma uppåt igen. I natt har jag sovit dåligt.  Det har snurrat, fast inte så mycket. Men jag har sovit oroligt. Somnat och vaknat flera gånger på raken innan jag slutligen somnade på riktigt klockan ett. Sen vakande jag klockan sex av att det snurrade. Min känsla senaste tiden har varit att om det snurrar i huvudet när jag vaknar och jag går upp då så blir det en jobbig och snurrig dag. Det finns många saker som jag gör för att mäta och se hur dålig jag egentligen är och massor av saker som jag gör för att bli av med eller lindra obehaget. Som att köra bilen själv istället för att sitta bredvid. Det har jag kommit på får det att snurra mindre. Men jag har också känt att jag därmed börjat begränsa mig igen, oroa mig mer och det handlar mer och mer om hur jag kan undvika obehaget än hur jag vill leva mitt liv. I morse kände jag mig så uppgiven och rädd och orolig. Sen började jag läsa utdrag ur boken ” Att leva med smärta” som har gett mig bra insikter tidigare och det kändes som om texterna verkligen påminde mig om vad mitt nästa steg är:

 

Där stod saker som: 

 

” Men jag tror att de dåliga dagarna är nyckeln till en bestående förändring. Jag tror att det är där slaget om framtiden står. Det är då du väljer vad som är viktigast, minsta möjliga yrsel eller mesta möjliga mening. Att välja att fortsätta sin aktivitet, i närvaro av yrseln, för att få livet att växa och tillvaron att bli mer meningsfull, kallar vi för exponering. Exponering betyder att närma sig något man tidigare undvikit. Exponering handlar om att träna upp sin förmåga att inte göra något för att undvika, kontroller, minska eller på annat sätt bli av med känslan av obehag. Istället kan du utforska möjligheten att vara kvar i situationen, med yrseln och ångesten, för att lära känna den, för att undersöka om det går att befinna sig i dess närhet- att inte ta till strategier som förvisso kan fungera i stunden, men lika fullt har fört dig dit där du befinner dig i dag. Det gäller att utsätta sig för de situationer där impulsen att fly eller undvika dyker upp eller ökar ”

 

Det här handlar om saker som jag vetat om men som jag definitivt behövde bli påmind om. För det är nog det som det handlar om just nu. Att jag blev snurrig och yr händer ibland och det brukar inte bli långvarigt eller jättejobbigt för det mesta men den här gången har jag hamnat tillbaka i ett undvikandebeteende och en rädsla och oro för att obehaget ska öka, och rädslan och tankarna för detta enbart ökar på den risken. Det jag behöver göra nu är att meditera oavsett om jag mår bra eller inte, oavsett om jag blir sämre efteråt för i det långa loppet är det bra för mig. Att åka till stugan, åka bil på passarserarsidan om jag vill det. Det handlar om att fortsätta leva mitt liv som jag vill utan att känna efter för mycket, fundera över om eller hur yr jag kommer att bli när jag gör vissa saker. Särskilt som i går när jag sett fram emot att göra något jättemycket och jag vet att upplevelsen kommer att bli sämre om jag blir yr, då stretar jag emot och nästan spänner hela kroppen och när jag sen känner av att jag blir snurrig får jag panik och blir arg. Gårdagen blev ändå rätt bra, trots allt. Jag kunde bara inte se det där och då för att jag fokuserade så mycket på att det snurrade och jag kunde inte meditera och jag kunde inte….jag såg inte det jag kunde göra. Jag vet att det är lättare sagt än gjort allt det här men jag vet också att det fungerar och är det som har lyft mig så oerhört mycket i mitt liv och lärt mig att leva mitt liv i stället för att överleva det. Så vill jag inte ha det igen. Någonsin.