Onsdag den 9/12-2020

Ja här sitter jag hemma och väntar på att klockan ska bli åtta. Då ska jag åka iväg på mörk vinterväg till Sunderbyn för att kolla upp mitt myom äntligen. Det känns ju som det har vuxit på sistone eftersom jag fått så mycket mer besvär. Men det går lite tungt just nu och att köra efter en väg som har massor av vägarbeten, är ordentligt trafikerad och när det är kolmörkt gör ju inte saken bättre. Men såna här dagar finns också och det gäller bara att göra det bästa av dem. Prövningar.

Igår efter jobbet åkte jag och Niklas till pappa för att lämna över lite saker. Jag hade bakat lite grann också. Det känns så tråkigt att inte få krama om honom eller komma in och hälsa på på riktigt. Vi får stå utomhus och prata och frysa. Men så är det just nu. Igår var det exakt på dagen trettio år sen jag och Niklas träffades. Det var på dansstället Forum i Älvsbyn. Vi körde förbi där på hemvägen och tog ett kort utanför. Grattis till oss! Tänk om jag vetat då att jag träffat mannen i mitt liv.