Tisdag den 21/4-2020
NYTT MÅL!


Dagen rullade på ganska bra igår. Jag jobbade med Wordmallar på förmiddagen, gick ut och åt lunch med Niklas och på eftermiddagen hade jag ett telefonmöte. Sen cyklade jag till Niklas jobb och sen hem med honom för att få lite luft och träning. Det blåste en hel del så träning blev det definitivt, sen sken solen så det var skönt att få lite D-vitamin också. Idag ser det ut att bli en lika solig dag. Kanske kan man sätta sig ute på altanen och lapa lite sol emellanåt.

Jag har satt upp ett nytt mål för mig själv när det gäller jobbet. Jag känner att jag tar för lite plats. Jag är lite skrämd av att många på mitt jobb är så duktiga, smarta och insatta i alla objekt. Det gör att jag känner mig sämre och osäkrare. Jag tappar lite självförtroende och på möten och liknande vågar jag inte säga nåt om jag inte är 100 procent insatt i ämnet. Jag är rädd att de andra ska tycka att jag kan lite. Jag har nog alltid haft det problemet att jag kan ta plats och ha bra självförtroende om jag är i en grupp där de andra är mer defensiva, som i Heden, men i motsatta fall jämför jag mig för mycket med andra. Om någon är bra då är jag dålig. Det är svårt att bryta men jag vill hitta tillbaka till den känslan jag hade när jag sökte det här jobbet. Känslan av att jag kan, att möjligheterna är oändliga och jag har en massa bra egenskaper lämpade för det här jobbet. Jag lär mig mer och mer att bli analytisk, jag lär mig snabbt nya saker, jag skriver bra texter och jag vill lära mig nytt hela tiden. Jag vill ständigt utvecklas.

Jag måste våga, vara modig. Våga prova prata om saker jag kanske bara kan lite grann om för att lära mig mer. Våga verka lite dum. Jag behöver komma tillbaka till lusten och energin och känslan av att jag är fantastisk. Mina kollegor är snälla och omtänksamma och skulle inte döma mig som jag tror. Min utmaning blir helt enkelt att våga ta mer plats, våga fråga när jag inte hänger med på möten och när jag vill tillägga något i en diskussion behöver jag inte ha en perfekt presentation i huvudet innan jag säger vad jag vill. Ingen är perfekt. Inte heller jag. Det blir svårt men jag klarar det. Jag antar att vi också snart kommer att ha samtal med Karie, som är min chef. Jag har funderat över hur jag ska ta upp detta, men jag har en känsla av att hon kommer att tycka att jag ska delta mer i möten och liknande. Så vi kommer nog in på ämnet vare sig jag vill eller inte. Jag tänker vara ärlig och känns som jag känner. Kanske har hon tips på hur jag kan gå vidare.