Onsdag den 28/7-2021 

”När jag ger mig i kast med dagen förlitar jag mig på min positiva inre vägledare i fråga om alla beslut. Ingenting från det förflutna ska blockera mig eller hämma mig. Den här dagen tillhör mig och jag ska använda den till växande och tillfrisknande. Jag älskar mig själv idag.”

Jag vet inte vem som skrivit detta, hittade det bland mina många texter nånstans. Jag tyckte att den passade bra för mig just nu.

Igår blev en jättebra dag. Jag började som sagt med ease, och försökte tänka på det hela förmiddagen när det alltid är lite vingligare. Jag gjorde allting saktare oh lugnare och tog en sak i sänder. Medan Niklas och tjejerna lekte ute på vattnet satte jag mig ned med en bok och läste. Boken heter ” Självsnäll” av Maria Helander. Vilket passande efternamn😊 Det är en bok grundad på act-metoden. Är det någonting jag behöver jobba på mera så är det att vara självsnäll. Jag dömer mig själv så hårt ibland och när jag mått bra länge som nu och sedan blir så mycket sämre så är det som om jag anklagade och lägger all skuld för detta på mig själv. Jag har gjort nåt för att må såhär. Det är mitt straff osv. Boken tar upp mycket om att värna om sina livsvärden och att gå vidare med dessa i åtanke oavsett.

” Att göra det som är viktigt och inte bara det som tar bort din stress, oro eller rastlöshet för stunden. Att följa ditt hjärta och inte  de impulser eller vanor som är till för att undvika obehag. ”

Ett utdrag ur boken som verkligen puffar mig tillbaka på rätt väg. Det är så lätt att hamna tillbaka i gamla hjulspår där all kraft helt plötsligt går åt till att undvika och fly bort från problemen och ingen tid finns längre kvar till det som jag egentligen hade velat lägga min tid på. Det som jag tycker är viktigt eller roligt. Inte konstigt att mitt liv blev så tråkigt och meningslöst till slut. Vilken tur att jag insåg detta för några år sedan och kunde ta mig ur den onda cirkeln. Även om jag har långt kvar och fortfarande lider ibland så är det långt ifrån hur jag kunde må tidigare.

Igår när vi kommit hem från stugan och packat upp, beställde vi pizza och åt ute i solen. Det är verkligen fina sommardagar nu. Som det ser ut får vi njuta av detta fram till på torsdag då det blir regn och mycket kyligare. Kanske är det här sista sommarvärmen på semestern, så det gäller att njuta. En annan jobbig känsla som dyker upp ibland när jag som igår mår mycket bättre än jag gjort på ett tag, är känslan och rädslan över att det ska ta slut. Rädslan av att jag kommer att må sämre bara av att jag tänker tanken: - Nu kommer jag att bli sämre igen snart…. Å sen när tanken väl finns där är det svårt att inte tänka så..Bara mänskligt antar jag. Jag önskar så att jag på riktigt, från djupet av mitt hjärta en dag kan känna att det spelar ingen roll om jag är yr eller inte, jag är mig själv, kan leva lika mycket fullt ut och i samma glädje oavsett. Då först kan jag leva mitt liv fullt ut. Det är som att inte längre se min näsa. Jag måste känna att även om jag ser den hela tiden så gör det absolut ingenting. Då ser jag den inte längre.