Tisdag den 24/11-2020

Det här med att man vänjer sig. Jag kände mig så oerhört lycklig över att vara tillbaka på jobbet förra veckan efter att ha varit hemma i två veckor. Jag njöt av att åka till stugan när det äntligen blev helg. Nu har vardagen återinträtt i mitt liv. En vardag, som även om jag är lyckligt lottad och får vara på kontoret alla dagar i veckan, är så mycket mer begränsad än vad man är van vid. Alla fester, möten, tillställningar, släktträffar, middagar eller shoppingturer är inställda. Dagarna är likadana utan överraskningar. Man jobbar, kommer hem, lagar mat, plockar undan, sätter sig framför tv:n, läser läxor med barnen, går och lägger sig tidigt, och så var den dagen till ända. Idag har vi varit och handlat mat jag och Niklas. Jippi, vad kul! Faktiskt är det så. Jag märker på människor runt omkring mig att de är trötta, vissa på dåligt humör och en del är rädda. Rädda för att bli smittade och svårt sjuka. Covid lurar runt varje knut nu. Jag är tacksam att jag kan pusta ut lite. Jag gick på en längre promenad idag på jobbet i raskare takt. Det gick bra och det känns jätteskönt att jag inte verkar påverkad på andningen. Jag har fortfarande kvar obehaget i ryggen, men det verkar inte bli mycket sämre och det känns inte hela tiden. Vore ju konstigt om jag inte hade något kvarvarande symtom. Jag som alltid drabbas av något. En sån här period när det är mörkt, lite tråkigt, man känner sig lite låg, är jag också mera yr såklart. Idag har varit en jobbigare dag med mycket snurryrsel. Jag kan fortfarande jobba och göra det jag ska, men det går tyngre för mig i dessa dagar och det kräver mer av mig. Jag tänkte idag att nu när jag kommit igång med att röra på mig mer så kommer det att kännas bättre. Jag har saknat träningen de här sista veckorna. Sen borde jag lägga mer tid på meditation. Jag har bara mediterat ca tio  minuter per dag sista månaderna. Ibland blir det ingenting. Jag vet att jag mår bättre av det, så det är ju en bra början. Det finns alltid vägar som leder uppåt. Även i det mörkaste av mörker finns det ljus.