Söndag den 14/3-2021

Jag är trött. Men jag har sovit i natt. Natten mot igår sov jag också dåligt. Det kändes som ett jobbigt bakslag. Men nu ser jag framåt. Det kommer att ordna sig.

Igår åkte jag och Niklas till stugan själva. Vi grillade lunch ute, gick på en promenad och chillade i stugan fram till eftermiddagen. Sen åkte vi hem och förberedde inför mellofinalen. Vi gjorde tacos tillsammans allihopa och bänkade oss klockan åtta framför tv: n. vår och allas favorit Tusse vann stort och det var roligt att se. Vi gick och lade oss vid halv elva och jag hade ångest och såklart blir det jobbigt och svårt att komma till ro och somna fastän man borde vara jättetrött. Jag gick upp och åt en banan och funderade över hur jag skulle göra. Försökte peppa mig, avdramatisera, tänka på att acceptera och förstå och fortsätta. Det hjälpte i två minuter sen var klumpen i magen tillbaka. Jag gick och lade mig igen. Tänkte så att nu måste jag pröva djupandning. Jag vet någonstans inom mig att det fungerar, att kroppen då skickar signaler till hjärnan att det är lugnt, faran är över. Ibland har jag så svårt bara att göra det som behövs, jag blockar mig själv liksom och blir handlingsförlamad. Men nu gjorde jag ett seriöst försök. Jag kan diafragmaandning på riktigt så det handlar bara om att fokusera. Efter en stund kände jag att ångesten släppte helt och fullt. Hela jag slappnade av. Jag blev lugn och trygg och började andas lugnande för att släppa på spänningarna i nacken. Jag kände mig så glad och stolt över mig själv som kunde göra något för att ta mig ur det här själv. Det är så oerhört viktigt att känna att man har alla verktyg själv, att jag inte är utelämnad och utan kontroll. Jag kan klara det här. Jag somnade som en stock och sov ända till halv sju. Jag hade nog kunnat sova flera timmar till för jag var så himla trött när jag steg upp men jag skulle skjutsa Niklas till jobbet. Jag gick och vilade en stund när jag kom hem. Lyssnade på Yoga Nidra och låg och slumrade en stund bara. Nu känner jag mig mycket piggare. Det är viktigt att inte sova för länge. Sömnformelns första regel som handlar om att skapa ett sömnbehov under dagen är viktig att följa. Man ska vara vaken ca 16 timmar innan man går och lägger sig för att skapa ett sömnbehov. Sover man middag så sabbar man det. Den regeln stämmer rätt bra på mig faktiskt. I så många år har vi stigit upp klockan halv sex varje morgon pga jobbet och klockan halv tio har mitt sömntåg gått och tuffat iväg mig i skön sömn nästan varje gång. Klockrent. Så att tänka på det är viktigt. Sen vad gäller formel nummer 2, dygnsrytmen, så stämmer den också bra för mig. Den handlar om att kroppen går ned i sparläge vid en viss tid på kvällen, tidigare för männskor som mig som är kvällströtta och morgonpigga. Kroppstempen går sakta nedåt, det är därför det är bra att ha svalt i sovrummet när du ska sova för då hjälper du kroppen lite på traven, inte motarbetar den. Där har jag ett litet problem dock eftersom jag sover med en värmekudde. Denna process då även kroppen i övrigt varvar ned och stänger ned vissa funktioner pågår kanske fram till två då den har nått botten, sen vänder den sakta uppåt igen. Jag tror det är därför det är svårare för mig att sova nog länge när jag somnar för sent på natten. Då är kroppen sakta på väg att vakna till liv. Den tredje formeln handlar om aktivitet och vila. Att det är viktigt att ha varvat ned ordentligt innan sänggående så att man inte är uppe i varv. Är man det eller som i mitt fall är orolig och har ångest så spelar det ingen roll om formel 1 är uppfylld, då blockar denna formel sömnbehovet. Så var det för mig igår. Men så fort jag blev lugn och trygg igen, kunde jag somna. Det är rätt simpelt ändå. Fast ändå inte…