Måndag den 29 januari 2018
Jag får nästan nypa mig själv. Hur blev det så här? Jag gör
något alldeles fantastiskt och för mig tidigare helt omöjligt. Jag jobbar på
ett fint kontor med massor av trevliga människor. Jag utvecklas på alla plan
och jag kan inte förstå hur jag kunde nöja mig med det jag hade tidigare. Tänk
vad man kan vinna på att våga utmana sig själv. Vi begränsar oss alla på olika
sätt för att skydda oss, men på det sätt jag begränsade mig själv och mina
möjligheter var snudd på som att leva i ett fängelse. Jag njuter. Försöker att vara snäll mot den
sida av mig som fortfarande är rädd och skakad och vinglar sig fram. Försöker
vara förstående, för tids nog kommer den sidan snart känna sig tryggare och
förstå att detta var det enda rätta för mig just nu. Å då mina vänner, blir
ingenting längre omöjligt.
Kommentarer
Skicka en kommentar