Fredag den 11/11-2022

 Nästan en månad senare. Mycket har hänt. Livet känns bra, även om jag just nu sitter i min fåtölj och snorar och tycker lite synd om mig själv efter att jag testat positivt för covid igår.

Vi var till London förra helgen, jag och Niklas och Sofia och Elliot. Antagligen har jag blivit smittad på flygplatsen eller bland alla människor som vi mött på sevärdheter och tunnelbanan. Jag kände mig hängig igår på jobbet men var knappt snorig så jag tänkte att det nog inte var någon fara. När jag promenerade hem från jobbet frös jag och jag tänkte att jag faktiskt känner mig precis som jag brukar känna mig när jag tar covidvaccinet. Så när jag kom hem testade jag mig och det visade positivt direkt. Jag har haft lite feber och känt mig ganska vissen, men just nu verkar ipren och alvedon i min kropp och jag orkar vara uppe. Solen lyser in genom fönstret och fastän det regnat och det fina, lilla snötäcket som föll och lade sig i början av veckan nu bara blev en halkig isbana, så är det vackert. Jag känner mig lugn och glad och harmonisk över livet liksom. Jag hoppas att jag snart känner mig bättre så att vi kan åka till stugan i helgen. Jag har två nya böcker som jag är sugen på att börja läsa. Jag är tacksam just nu över att jag är frisk i övrigt. Det finns människor på jobbet som drabbats av cancer och inte mår så bra och de är inte så mycket äldre än vad jag är. Då blir man påmind om att ta vara på livet och att inte ta något för givet. Lite covid är inte hela världen